Ny räknare gör Åbos dagis- och skolmat klimatsmartare, men klimatmålet är svårt att nå till år 2029
Klimatsmartare mat har stor betydelse för att minska koldioxidutsläppen. Foto: Åbo stad
I en stad som Åbo med nästan 20 000 skol- och daghemsmåltider varje dag har det stor betydelse för koldioxidavtrycket om maten främst består av kött eller av grönsaker.
Det är en av slutsatserna i ett gemensamt projekt mellan Åbo stad, Finlands miljöcentral och Sitra.
Åbo stads mål är att vara klimatneutralt år 2029.
Koldioxidutsläppen borde minskas med 80 procent från nivån år 1990.
Svårt nå uppsatta mål
Men även om alla stadens skolor och daghem helt och hållet skulle övergå till vegetarisk mat, matsvinnet skulle upphöra och all den energi som används skulle vara klimatneutralt skulle man bara uppnå en minskning på 76 procent.
Ett mer realistiskt mål för att minska matservicens koldioxidavtryck på tio år kunde vara en halvering av utsläppen, konstaterar man i projektets slutrapport, och slår fast att i så fall måste övriga sektorer ännu mer effektivt minska sina utsläpp.
I projektet har man utarbetat en räknare för att göra skol- och daghemsmaten klimatsmartare.
Matens andel av matservicens utsläpp är för tillfället omkring 5 000 ton, vilket är mer än utsläppen på 3 700 ton från lantbruket i hela Åboregionen.
När man i projektet har jämfört utsläppen från olika recept har det visat sig att utsläppen per portion från vegetarisk mat är en sjättedel jämfört med utsläppen från en portion som är köttbetonad.
Koldioxidutsläppet från en portion vegetarisk mat var 0,34 kilogram koldioxid, medan en portion med kött ledde till 1,46 kilogram koldioxid.
Allt från transportmedel till vattenåtgång har betydelse
Sådant som påverkar mängden växthusgaser som maten förorsakar är bland annat köksmaskinernas ålder och deras energieffektivitet, vattenåtgången, hur maten kyls ner och värms upp på nytt och hur stor andel av den elektricitet som används som är så kallad grön el.
När det gäller distribution av maten har det betydelse för koldioxidutsläppen hur många gånger i veckan maten transporteras från ett beredningskök till uppvärmningskök och vilken rutt man tar samt vilken typ av fordon som används.
I räknaren har man också utgått från att ungefär tolv procent av maten blir svinn.
Också andra städer och kommuner kan utnyttja räknaren för att planera såväl mer klimatsmarta köksnät som matsedlar.
Marleena Ahonen från Sitra säger att kommuner och städer har en stor betydelse för att främja en koldioxidneutral cirkulär ekonomi.
– Genom att synliggöra utsläppen från maten är det lättare att vidta konkreta åtgärder för att minska dem.
Skolmatens utsläpp i Åbo
Dagligen serveras nästan 20 000 matportioner i Åbo stads skolor och daghem.
På ett år ger de upphov till omkring 5 300 ton utsläpp av växthusgaser.
Utsläppen av växthusgaser per portion med kött är cirka 1,4 kilogram.
Det betyder att varje daghemsbarn och skolelev genom sin lunch förorsakar 0,3 ton utsläpp av växthusgaser per år.
Finländarens koldioxidavtryck i medeltal är ungefär 11 ton. Matens andel av det är 2,4 ton.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.