Ny nationalspråksstrategi presenterades – ”Centralt att båda nationalspråken ska synas och höras”
Statsrådet godkände på torsdagen en ny nationalspråksstrategi. Den tidigare nationalspråksstrategin, som också var den första, utarbetades 2012.
— Nu nästan tio år senare finns det ett tydligt behov av en uppdaterad nationalspråksstrategi, säger justitieminister Anna-Maja Henriksson (SFP) på en presskonferens på torsdag eftermiddag.
Henriksson säger att den nya strategin skapar en vägkarta för att främja de språkliga rättigheterna i praktiken. Det handlar om att var och en ska kunna gå i skolan, få sjukvård och kunna kommunicera med exempelvis polisen på sitt modersmål, säger hon.
— Ett centralt mål är att båda nationalspråken ska synas och höras i samhället och på så vis skapa ett fördomsfritt språkklimat.
Ansvaret för att genomföra åtgärderna har fördelats mellan olika ministerier.
Politisk vilja bakom
Enligt Henriksson handlar den uppdaterade strategin till stor del om politisk vilja. Strategin ska se till att nationalspråken främjas kontinuerligt över regeringsperioderna.
— Personligen anser jag att det är jätteviktigt att uppdatera strategin tillräckligt ofta. Tio år är en ganska lång period. Jag är glad att vi nu har en strategi som antagligen kan vara aktuell i ett antal år framåt.
Henriksson säger att strategin innehåller tre huvudriktningar och sammanlagt 62 åtgärdsförslag. De tre huvudriktningarna handlar om rätten till service på det egna språket, tryggandet av nationalspråkens ställning och en levande tvåspråkighet.
Enligt Henriksson finns det många likheter mellan den gamla och den nya språkstrategin. Men i den nya strategin finns aningen fler konkreta åtgärder. Man har också beaktat befolkningsförändringarna som exempelvis ökad invandring och det engelska språkets ställning.
— I strategin har man betonat vikten av att främja invandrarnas inkludering i språkgemenskapen och integrering på båda nationalspråken, säger Henriksson.
Regelbunden granskning
Henriksson säger att en konkret och viktig åtgärd handlar om att regelbundet granska tillgången till svenskspråkig och svenskkunnig arbetskraft. Den senaste granskningen gjordes 2012.
— Utifrån detta kommer man granska och planera utbildningen och säkerställa att det finns språkkunnig personal i de branscher där ett behov redan har identifierats, säger Henriksson.
För att man ska kunna trygga tillgången till tvåspråkiga tjänster inom den offentliga förvaltningen måste man kunna locka svenskspråkiga att söka tjänsterna. I den nya strategin föreslår man att införa såväl omvända som anpassade krav på språkkunskaper. I nuläget kräver majoriteten av tjänsterna utmärkta kunskaper i finska och nöjaktiga i svenska.
— Rent konkret innebär detta att man vill möjliggöra att för en del av tjänsterna kräva utmärkta kunskaper i svenska och nöjaktiga i finska, eller goda kunskaper i svenska och goda kunskaper i finska.
Strategin tar också ställning till finskans ställning och livskraft. Användningen av finska har minskat särskilt inom vetenskapen och näringslivet, särskilt på grund av att engelskan har fått en starkare ställning, säger Henriksson. Hon säger att man bland annat kommer att inleda en utredning om engelska som servicespråk.
Sofie Fogde/SPT
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.