SPT 07.04.2021 12:00

Undervisnings- och kulturministeriet har kommit med en ny motionsrekommendation för barn och unga. För alla barn och unga i åldern 7-17 år rekommenderas minst 60 minuter mångsidig, rask och ansträngande motion per dag.

Arja Sääkslahti, biträdande professor vid Jyväskylä universitet och en av beredarna, tycker att det viktigaste budskapet är hur viktig den vardagliga motionen är.

— Den vardagliga motionen är den viktigaste motionen i barn och ungas liv.

Den senaste rekommendationen är redan över tio år gammal. Innehållet i den nya motsvarar de senaste årens forskningsresultat, säger Sääkslahti.

— Vi tänker inte lika svartvitt. Vi vet mer om effekterna av stillasittande. Vi förstår också bättre nyttan med fler pauser för att främja orken, inlärningen och minnet.

Den nya rekommendationen

Enligt den nya rekommendationen borde barn och unga röra på sig varje dag. Minst tre gånger i veckan borde de motionera på ett sätt som stärker musklerna och benstommen.

Motionen ska vara lämplig för individen med tanke på åldern. Långa stunder av stillasittande bör undvikas.

Den rekommenderade mängden motion kan bestå av flera kortare stunder av rörelse och motion under dagens lopp. Arbetsgruppen poängterar att också en mindre mängd motion är till nytta.

Centrala figurer

I Finland rör sig endast cirka hälften av 7–12-åringarna och färre än en femtedel av 13–17-åringarna enligt rekommendationen.

För att råda bot på det menar Sääkslahti att man måste öka förståelsen för var man ska föra in rörelse i ungas liv. Sääkslahti säger att det är en gemensam sak och att alla kan göra något.

Centrala aktörer som i hög grad kan bidra till att motionsrekommendationen uppnås är familjen, vännerna, läroinrättningarna, motions- och idrottsföreningar och kommunerna.

— Läraren kan införa fler pauser och använda sådana pedagogiska metoder som innebär att man rör sig mera i klassrummet, säger Sääkslahti.

Tom Gullberg, ordförande för Vasa Idrottssällskap, säger att ministeriet länge planerat att lyfta in idrott och motion under skoltid.

— Tränarna som tränar våra unga på kvällen har sina vanliga jobb på dagen. Om man vill ha ett samarbete med idrottsföreningar måste vi ha råd att anställa tränare som kan träna på skoltid, säger Gullberg.

Sääkslahti säger att familjen ändå är den mest centrala.

— Något som familjen kan göra är att röra på sig tillsammans med barnet, bekosta hobbyer och transportera barnen till dessa.

Emma Strömberg/SPT

Gullberg säger att idrottsföreningarna kan utveckla samarbetet med familjerna, bland annat med transporterna till träningarna.

— Många familjer tycker att det är betungande att skjutsa till träningar flera gånger i veckan, säger Gullberg.

Arbetsgruppen slår fast att alla barn och unga ska ha möjlighet till trygga, tillgängliga rörelseaktiviteter på lika villkor varje dag.

— Kommunerna kan bland annat se till att det finns motionsmöjligheter med låg tröskel och se över skolvägarna. Det finns många sätt kommunerna kan stödja familjer som har det ekonomiskt svårt eller som behöver extra stöd. Idrottsföreningar kan också se till att lokalerna är tillgängliga för personer med funktionsnedsättningar, säger Sääkslahti.

Begränsade hobbyverksamheter

Under coronaepidemin har barn och ungas hobbyverksamheter begränsats på olika sätt. Sääkslahti säger att man har sett att fler unga i ett tidigare skede hoppar av idrotts- och motionsverksamhet.

— Rutinerna har fallit bort.

Gullberg säger att Vasa Idrottssällskap inte har tappat medlemmar på grund av coronaepidemin, men att de annars har funderat på hur de kan locka tillbaka de unga som slutat med en idrottsgren som de hållit på med sedan de var små.

Enligt Gullberg är det viktigaste att utforma verksamheten så att det finns en lust att röra på sig.

— För väldigt unga barn ska det helst inte finnas tävlings- eller elittänk med i träningen. Det ska vara en verksamhet där man utvecklas utifrån sina egna villkor och där man inte behöver jämföra prestationer med andra.

Vilhelmina Öhman/SPT

SPT
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln