Ny lag ska begränsa utlänningars markköp – razzian i Åboland väcker krav
Nu höjs röster för att begränsa utlänningars möjligheter att förvärva mark och fastigheter på platser i landet som kan betecknas som strategiska ur nationell säkerhetssynpunkt. Grafik: HSS Media/Kati Hiekkanen
Veckoslutets uppseendeväckande polisoperation i Åbolands skärgård väckte på måndagen debatt om utlänningars möjlighet att förvärva mark och fastigheter på platser i landet som kan betecknas som strategiska ur nationell säkerhetssynpunkt.
Orsaken är att razziorna riktades mot fastigheter som indirekt ägs av utländska aktörer och att de finns på platser som kan ses som säkerhetsmässigt strategiska.
I dagsläget finns ingen lag som hindrar agenter eller aktörer för främmande stater att direkt eller indirekt äga landområden vid till exempel militära installationer.
Därför inledde Försvarsministeriet i juni 2017 arbetet med att åtgärda bristen.
– Det handlar dels om att lägga till en skrivning i Markanvändnings- och bygglagen som förutsätter att man beaktar den nationella säkerheten i planeringen av områden, dels om att stifta tre nya lagar, säger beredande tjänsteman Perttu Wasenius vid Förvarsministeriet till SPT på måndagen.
Förslag till riksdagen i november
De tre nya propositionerna som ministeriet arbetar med är en lag om tillståndsförfarande vid förvärvandet av fastigheter intill Försvarsmaktens anläggningar, en lag om statens förköpsrätt av fastigheter intill militära installationer samt en lag om statens rätt att lösa in markområden intill strategiskt viktiga platser i landet.
– Lagen om tillståndsförfarande gäller aktörer utanför EU. Lagen om förköpsrätt kommer att innehålla en förteckning över de områden som berörs av statens förköpsrätt medan lagen om inlösningsrätt är mer öppen och därmed ger staten större flexibilitet att agera, säger Wasenius.
Den uppdaterade lagstiftningen har genomgått ett remissförfarande och kommer inom kort att skickas till Justitieministeriet för kontroll.
– Planen är att riksdagen ska få propositionerna i november och att de ska godkännas under nuvarande riksdagsperiod, säger Wasenius.
Karta över sårbara punkter
Försvarsminister Jussi Niinistö (Blå) säger i ett pressmeddelande på måndagen att lagreformen hindrar att det uppstår situationer där fastighetsaffärer och byggande försvagar den nationella säkerheten.
Lagberedningen undgår inte kritik innan den ens nått riksdagen. I en intervju till nättidningen Uusi Suomi på måndagen säger riksdagsledamot Suna Kymäläinen (SDP) att i synnerhet förslaget om förköpsrätt är dåligt eftersom den pekar ut landets svaga punkter.
– Det är som att rita en karta på vilken man märkt ut de platser där landet är som mest sårbart, säger Kymäläinen.
Hon efterlyser en lag där tillståndsförfarandet för markköp av medborgare och organisationer utanför EU ska gälla hela landet, inte enbart strategiska områden, av vilka dessutom många är hemliga.
– I ett litet land som Finland är det väldigt svårt att säga vad som är ett strategiskt viktigt område, säger Kymäläinen.
Avregleringen av fastighetsmarknaden i Finland inleddes i och med EES-avtalets tillkomst i början av 1990-talet. De sista begränsningarna för förvärv av fastigheter försvann kring millennieskiftet. De senaste 18 åren har alltså utländska medborgare och organisationer kunnat köpa mark och byggnader i Finland enligt samma villkor som landets egna medborgare.
Ari Sundberg/SPT
24.9.18 kl 21.50: kartan korrigerad, en av fastigheterna som ägs av den ena häktade var på fel plats på första kartan.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.