Forskningen bygger på satellitobservationer och mätningar som registrerar förändringar i snötäcket på norra halvklotet åren 1980-2018.
Enligt forskarna har snövolymerna inte minskat i Eurasien och i Nordamerika de senaste 40 åren.
Snötäckets geografiska utbredning har däremot minskat drastiskt under samma tidsperiod, i synnerhet under våren.
— Vi har lyckats förena data om snömängderna från olika observationer och fått en bättre precision i våra uppskattningar. Tidigare var felmarginalen 33 procent, men i vår forskningsmetod har felmarginalen minskat till 7,4 procent, säger forskningsprofessor Jouni Pulliainen i ett pressmeddelande.

Förskjutningar i snötäckets omfattning påverkar det globala klimatsystemet och tillgången på sötvatten.
Tack vare den nya forskningsmetoden blir det lättare att förutspå snöns inverkan på cirkulationen av koldioxid, metan och vattnets kretslopp.

Snögränsen förskjuts

Kvaliteten på väderleksprognoserna kan förbättras och till exempel utsikterna för översvämningar kan finjusteras med hjälp av de nya analyserna, skriver Meteorologiska institutet.
— Forskningen visar att nederbörden har ökat i de nordliga delarna av det norra halvklotet, i synnerhet i den norra delen av Asien, säger Pulliainen.
I de nordligaste delarna av norra halvklotet kommer nederbörden fortfarande som snö medan vintrarna i till exempel södra Finland blir allt regnigare. Samtidigt krymper snötäcket på de sydligare breddgraderna. Snögränsen har förskjutits tusentals kilometer inom vissa områden, uppger forskarna.
— Snögränsen har förskjutits längre norrut samtidigt som snömängderna på de nordliga breddgraderna har varit större än genomsnittet de senaste åren, säger forskaren Kari Luojus.
Forskningsresultaten publicerades på onsdagen i den vetenskapliga tidskriften Nature.