Ny eller nygammal skola i stället för S:t Olofsskolan?
På onsdag får bildningsnämnden i Åbo S:t Olofsskolans framtida behovsutredning på sitt bord.
Som alltid innehåller den här typen av rapport mycket intressant.
Kostnadsberäkningen till exempel. Att riva det nuvarande skolhuset och ersätta det med ett nytt på samma plats, men två våningar högre, skulle kosta 22,5 miljoner euro plus rivningskostnaderna på 600–800 000 euro
Att grundligt renovera det nuvarande skolhuset med allt vad det innebär av asbestsaneringar och liknande skulle kosta omkring 26 miljoner euro.
Bildningssektorn talar för ett nybygge, museicentralen för att skolhuset borde bevaras.
Museicentralen anser att S:t Olofsskolan, åtminstone till det yttre, borde bevaras, eftersom skolbyggnaden representerar ett högklassigt exempel på 1960-talet skolplanering. Skolbyggnaden finns också med i den nya generalplanen som är under arbete bland värdefulla byggda miljöer, påpekar centralen.
Enligt centralen borde den nuvarande S:t Olofsskolan bevaras och renoveras eftersom man de senaste åren har fattat beslut om att riva så många andra skolhus från 1960–70-talen i Åbo.
Det betyder att det är ännu viktigare att de som finns kvar bevaras.
Därför är centralens förstahandsval att S:t Olofsskolan bevaras, renoveras och vid behov byggs till.
På det sättet bevaras olika lager av stadens historia i stadsbilden.
Museicentralen påpekar också att en renovering är bättre för miljön eftersom det i så fall inte bildas så mycket rivningsavfall.
Bildningssektorn å sin sida listar otaliga problem som en renovering och tillbyggnad skulle innebära, om man inte kan riva skolhuset och bygga helt nytt.
Enligt museicentralen kunde man bygga ut det nuvarande skolhuset mot Samppalinna. På det sättet skulle fasaden som har betydelse för stadsbilden bevaras.
Bildningssektorn konstaterar att i så fall måste man bygga fyra våningar till i stället för de två tilläggsvåningar som det har varit tal om. Mot Samppalinna går det bara att bygga 900 kvadratmeter till, när behovet är det dubbla på 1 800 kvadratmeter. Då blir två våningar fyra.
I renoveringsalternativet ryms inte heller en tillräckligt stor gymnastiksal med tillhörande gym in som en sammanhängande helhet.
Bildningsdirektören Timo Jalonen lyfter fram att den skola som ska ersätta den nuvarande S:t Olofsskolan måste vara tillräckligt stor och dessutom ska den inte medföra några hälsorisker för elever och personal.
Han ser därför ett nybygge som det mest realistiska alternativet.
En intressant aspekt är att bildningsnämnden på onsdag föreslås notera behovsutredningen. Samtidigt lämnar man det enligt förslaget öppet var S:t Olofsskolan version 2.0. egentligen ska byggas.
Det beslutet fattas först i samband med projektplaneringen.
Som grädde på moset nämns i slutet av beredningen till nämnden i förbifarten att det ju förresten i och med social- och hälsovårdsreformen behövs ett svenskspråkigt familjecenter i Åbo.
Eftersom alla svenskspråkiga elever i åk 7–9 från Åbo med omnejd går i Sossen skulle det ju vara praktiskt att placera familjecentret där, står det.
Om också ett familjecenter ska utredas kan det dröja innan den nya eller nyrenoverade S:t Olofsskolan står klar, även om det i beredningen står att det inte får fördröja projektet. Stadens tjänstemän räknar med att det tar två år från att den nu aktuella behovsutredningen av själva skolan är godkänd tills rivningslov, planering och detaljplaneändringar är klara plus två år för själva bygget.
Alla vet att detaljplaneändringar i centrala Åbo inte är något att leka med.
Infekterade besvärsprocesser tar oftast flera år. Samtidigt är det värt att notera att också alternativen vid Eskilsgatan och Samppalinna bollhall kräver detaljplaneändringar på grund av behovet av mer byggrätt.
Redan i höst kan S:t Olofsskolan ha omkring 500 elever, då den egentligen inte har plats för fler än 300.
Läsåret 2027–2028 kan de vara närmare 530.
En skola med omkring 500 elever behöver också omkring tjugo lärare till.
Den sammanlagda ytan som framtidens S:t Olofsskola skulle behöva är omkring 8 500 kvadratmeter.
Det är nu Åbopolitikerna måste vara skärpta, läsa på och ställa preciserande frågor och inte nöja sig med fel saker.
Också alternativen vid Eskilsgatan och Samppalinna bollhall bör vändas och vridas på så att de beslut som fattas blir så bra som möjligt för hundratals Åboungdomar och unga i kranskommunerna i många år framöver.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.