Ny barnskyddsprofessor sätter fokus på Pargas, Kimitoön och Åbo — "Vi måste ta det ökade behovet av barnskydd på allvar"
Oona Ylönen har egen mångårig erfarenhet av olika jobb inom barnskyddet. Foto: Anja Kuusisto
Att effektivisera barnskyddsarbetet är målet med den stora donation som tre stiftelser ger Åbo universitet (TY).
Politices licentiat Oona Ylönen har den rätta bakgrunden för arbetet och har kallats till arbetslivsprofessor.
Ylönen tog socialarbetarexamen vid Tammerfors universitet 1996. Hon har jobbat som socialarbetare, med utvecklingsuppdrag och som chef inom barnskyddsorganisationer och kommuner. Hon har också jobbat som tillsynsmyndighet för barnskyddet i regionförvaltningsverket.
– Barnen får inte den hjälp de behöver i Finland i dag. Trots socialarbetarnas insatser klarar vi inte av att organisera oss kring barnet såsom barnet behöver, säger Ylönen.
Antalet akuta omhändertaganden ökar i Egentliga Finland
När det finns över 1600 omhändertagna barn enbart i Egentliga Finland (se faktarutan nedan) är något fel i det som kallas välfärdssamhälle, hävdar Ylönen, och säger att antalet akuta omhändertaganden dessutom ökar.
– Situationen är allvarlig. Jag är tacksam för att stiftelserna har reagerat, Finland bör ta barnens behov på allvar.
– Dessutom ska vi minnas att när socialarbetarna inkallas är problemen redan stora. Socialarbetet lider av en ständig tidsbrist, det finns inte tid planera och organisera arbetet. En stor utmaning är därför att få socialarbetare att orka i jobbet och stanna kvar i branschen.
Det utvecklingsarbete Ylönen nu inleder ska bland annat jobba kring den problematiken.
Mentormodeller ska utarbetas för att stöda nyrekryterade socialarbetare
Man vill få till stånd mentormodeller där nyrekryterade socialarbetare får stöd av erfarna inom barnskyddet.
– De som har studerat socialt arbete möter en verklighet som kan kännas svår att få att passa in i det de har studerat. Man vill åstadkomma mer, och det finns ett stort behov av att samordna många sektorers arbete kring barnet eller den unga.
– De praktikperioder som TY:s socialarbetarstuderande gör ska vi också se till att utnyttjas på rätt sätt. Överhuvudtaget vill vi vara till konkret nytta, säger Ylönen.
De som studerar socialt arbete har tre praktikperioder, förklarar lektorn i socialt arbete vid TY, Jarkko Rasinkangas.
I grundstudierna handlar det om studiebesök, i kandidatskedet om en sexveckors praktikperiod och i de fördjupade studierna ingår en tremånaders praktikperiod.
Först ut är ett besök till Pargas
Den nya professuren ska fästa särskild uppmärksamhet vid barnskyddet i tvåspråkiga kommuner.
– Åbo är i en specialställning i regionen, och i Pargas och Kimitoön görs barnskyddsarbetet på två språk. De här två kommunerna har på grund av en splittrad geografi också andra gemensamma utmaningar i det praktiska arbetet.
– Det finns ingen plan på att jag ska besöka landskapets alla 27 kommuner, men ett besök gör jag rätt snart, till Pargas.
– Sami Salmivirta är bekant (barnskyddets chef i Pargas sedan våren 2018, red.anm) sedan tidigare och jag vill höra om Pargas erfarenheter och behov, säger Ylönen.
Åbo universitet har en social- och hälsovårdsakademi
En orsak till varför Åbo universitet har särskilt goda möjligheter att utveckla barnskyddet är universitetets social- och hälsovårdsakademi, Sote-akatemia, som omfattar alla fakulteter, menar Ylönen.
– Barnskyddet kräver samarbete med flera sektorer. Hälso- och sjukvården och bildningssektorn bör inkluderas.
Inom Egentliga Finlands förbund finns också en annan aktör att samarbeta med, programmet för utveckling av barn- och familjetjänster (LaPe heter det). Mikko Hulkkonen har titeln förändringsagent i det programmet.
– Jämför vi barnskyddet med hälsovården där vi har bashälsovård och specialsjukvård är vi barnaskorna. Också inom barnskyddet finns fall där specialiserade tjänster behöver utvecklas, säger Hulkkonen.
– Vi avfärder problemen alltför lätt om vi tror att preventiva åtgärder ska räcka. Vi får helt enkelt skämmas för hur barnskyddet ser ut i dagens Finland, är Hulkkonens åsikt.
Barnskyddsfallen ökar
Behovet av barnskydd har ökat kraftigt i hela landet.
Under 2018 gjordes 14 300 barnskyddsanmälningar enbart i Egentliga Finland, vilket innebar en ökning på 13 procent från föregående år.
I Egentliga Finland hade 1 616 barn placerats utom hemmet, största delen av dem är fortsättningsvis på anstalter.
LÄS OCKSÅ: Enormt behov av barnskydd i Pargas, men nu fungerar barnskyddsteamet
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.