Förflytta dig till innehållet

Nu tvistar Ålands landskap i tingsrätten efter att man sa upp avtal om elhybridfärja – Finferries med och yrkar på 10,5 miljoner i ersättning

Arkiv/Stefan Öhberg/Nya Åland
En man i i domstol
Från vänster Finferries Mats Rosin, advokaten Patrik Lindfors och Ansgars vd Tomas Lindqvist.


I går inleddes rättegången om den avbeställda elhybriden med muntlig förberedelse i Ålands tingsrätt.

Landskapsregeringen krävs på 10,5 miljoner euro av sin motpart i tvisten, konsortiet Ansgar.

Elhybridfärjan beställdes av den förra landskapsregeringen i september 2019. Avtalet hade ett totalvärde på 72,870 miljoner euro.

Ett konsortium bestående av åländska rederiet Ansgar Ab och Finlands Färjetrafik Ab, Finferries, skulle låta bygga färjan och trafikera Föglölinjen i 15 år framåt.

Trafiken med nya färjan var planerad att inledas på Föglörutten den 1 april 2022.

Men landskapsregeringen hävde avtalet i januari 2020, med påföljden att Ansgar/Finferries stämmer landskapet och yrkar på 10 546 966,49 euro i ersättning för kostnader och utebliven vinst.

Medger inga fel

Landskapsregeringens ombud Widman & Co har å sin sida anlitat konsultfirman EY Economic Advisory, som förra månaden i en rapport uppskattade en rimlig skadeståndssumma till 3 300 802 euro.

Det innebär dock inte att landskapsregeringen medger att man förfarit felaktigt med uppsägningen.

”De kostnader och uteblivna inkomster som konsortiet yrkar ersättning för bestrids som ostyrkta och outredda”, skriver man i en utsaga till tingsrätten som lämnades in förra månaden.

”Oskäliga krav”


I tingsrätten igår lade landskapsregeringen fram att beräkningarna för ersättning är felaktiga. Konsortiet Ansgar/Finferries yrkar på totalt cirka 10,5 miljoner euro i ersättning för landskapets uppsägning av avtalet om elhybridfärjan.

– Kostnaderna är ostyrkta och outredda, argumenterade landskapets juridiska ombud Charlotta Sandell.

Konsortiets ombud Patrik Lindfors menade å sin sida att landskapsregeringen försöker skapa ny juridik genom politiska incitament.

Hade man rätt att säga upp avtalet?

Hade landskapsregeringen rätt att säga upp avtalet med konsortiet Ansgar/Finferries och vad har konsortiet för rätt till ersättning?

Det blir, enligt båda parter, de största knäckfrågorna i rättegången om det uppsagda avtalet om bygget och driften av den omdiskuterade elhybridfärjan som inleddes igår.

Under förhandlingen i går uttryckte landskapets ombud att de bland annat anser att kostnaderna som konsortiet vill ha ersättning för är outredda och ostyrkta.

Stefan Öhberg/Nya Åland
Fr.v. landskapsregeringens juridiska ombud Charlotta Sandell och Daniel Widman, infrastrukturavdelningens avdelningschef Yvonne Österlund och avdelningsjuristen Magnus Unger.

– Var är fakturorna?, undrade ombudet Charlotta Sandell som efterlyste specifikationer av de aktuella kostnaderna.

Under parternas sakframställan ifrågasatte landskapsregeringens juridiska ombud Daniel Widman och Charlotta Sandell beräkningsmodellen av de uteblivna inkomsterna, som utgör den absolut största delen av ersättningsyrkandet.

En avgörande del i beräkningarna är den som kallas för diskonteringsränta.

Diskonteringsräntan används för att prognosticera framtida värde i kapital, alltså hur mycket inkomster man kan förvänta sig de kommande 15 åren från den aktuella trafiken.

Konsortiets beräkningar är baserade på en diskonteringsränta på en procent, men enligt Sandell borde skadeståndet baseras på den skada som konsortiet lider av i nuläget.

Att fastställa siffror för hela avtalsperioden är för tidigt, menar landskapets ombud. Dessutom är konsortiet inte en juridisk person, vilket bör tas i beaktande när storleken på den eventuellt uteblivna inkomsterna ska bedömas, menade hon under sakframställan.

”Upp till tingsrätten”

Enligt konsortiets juridiska ombud Patrik Lindfors är det dock klarlagt att landskapsregeringen sagt upp avtalet utan att ha juridiska grunder för det.

Det handlar om politik, inte juridik, menade han och hänvisade till landskapsregeringens inställning att den tidigare landskapsregeringens agerande och bedömningar är inte relevanta, utan det är endast omständigheter sedan den sittande regeringen tillträdde som bör tas i beaktande.

– Landskapsregeringen försöker skapa ny juridik i det här landet. Det är upp till tingsrätten att inte låta det ske, sade Lindfors i sitt inledningsanförande.

Eftersom den sittande regeringen tagit beslut, med stöd av lagtinget, att inte bevilja ekonomiska medel till trafiken så har man inte gjort fel genom att häva avtalet, menar landskapsregeringen. Man menar också att landskapsregeringen inte har agerat oaktsamt, och att man därför inte heller är skadeståndsskyldig.

Men det är ostridigt att avtalet har ingåtts mellan den tidigare landskapsregeringen och konsortiet, menade Lindfors i rätten i går.

– Det måste vara den tidigare landskapsregeringens tolkning av avtalet som gäller, det är de som har ingått och tagit fram det, sade han.

Förlikningsförslag på åtta miljoner

I sakframställan framhöll han också att landskapsregeringen redan har medgett att man är skadeståndsskyldig, trots att de nu hävdar motsatsen.

– Jag hade förväntat mig att landskapsregeringen skulle konstatera att det inte finns någon ersättningsskyldighet, men det har de redan medgett att det finns. Varför har de gjort det? Jo, de inser själva omöjligheten i en argumentation om att landskapsregeringen skulle ha rätt att dra sig ur kontraktet utan att vara ersättningsskyldiga, sade Patrik Lindfors.

Det Lindfors syftar på är de försök till förlikning som gjordes, mer specifikt ett förhandlingsmöte i Åbo 10 januari 2020 då landskapsregeringen enligt egen utsago ska ha försökt förhandla med konsortiet om ersättning.

Enligt Lindfors ska ett förlikningsförslag som konsortiet lade fram den 25 november 2020 ha legat på åtta miljoner euro, ett förslag som inte besvarades av landskapsregeringen.

Tidigare ministrar ska höras

Rättegångsförhandlingen, som planeras ta nästan hela veckan, fortsätter i dag, tisdag.

Under veckan ska bland annat ministrar från regeringen Sjögren höras: tidigare lantrådet Katrin Sjögren (Lib), före detta infrastrukturminister Mika Nordberg, före detta finansminister Mats Perämaa (Lib) och före detta näringsminister Camilla Gunell (S).

Landskapsregeringen representerades under måndagens förhandling av infrastrukturavdelningens avdelningschef Yvonne Österlund och avdelningsjuristen Magnus Unger. Från konsortiet deltog Ansgars vd Tomas Linqvist och Finlands färjetrafiks vd Mats Rosin.

Michael Hancock

Carin Karlsson

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter