Nu ska personalkrisen inom vården lösas – minister Kiuru vill se centrala förslag redan innan jul
Bristen på vårdpersonal är ett allvarligt faktum och nu behövs snabba åtgärder.
Det var familje- och omsorgsminister Krista Kiurus (SDP) centrala budskap då hon presenterade den nya arbetsgruppen som ska ta tag i problemet på måndagen.
Vårdarbristen är i sig enligt Kiuru inte någon nyhet, men åtgärderna har lyst med sin frånvaro de senaste årtiondena. Nu behövs både direkta åtgärder och åtgärder på lång sikt.
— Jag är mycket glad över att vi i samband med regeringens budgetförhandlingar skrev in en punkt om att starta detta tväradministrativa program för att garantera vårdpersonalens tillräcklighet.
Kiuru var tydlig med att arbetet ska ske under en stram tidsplan. Hennes förhoppning är att den nya arbetsgruppen redan innan jul kan presentera centrala förslag för att råda bot på problemet.
Kiuru vill se att alla slutliga åtgärdsförslag presenteras innan regeringens förhandlingar om budgetramarna i vår.
Ministerns förslag
Som ansvarig minister lyfte Kiuru själv fram en garanti av utbildningsplatserna i Finland som den viktigaste direkta åtgärden. I dag möter enligt henne inte utbud och efterfrågan varandra, trots att regeringen redan har ökat antalet studieplatser inom vårdbranschen.
— Dessutom är det helt centralt att få till skäliga arbetsförhållanden. Vi får inte folk att söka sig till branschen om vi inte kan erbjuda skäliga arbetsförhållanden.
Arbetsgruppen består av representanter från såväl flera ministerier som arbetsmarknadsorganisationerna. Dessutom grundas ett så kallat expertnätverk där fackförbunden kommer att representeras.
Utländsk arbetskraft löser inte alla problem
Första steget är enligt Kiuru att skapa en nationell lägesbild av situationen och en prognos för vad framtiden kan komma att kräva. Därefter gäller det att hitta åtgärder för att kunna möta dagens vårdbehov i Finland.
— Vi har inte lyckats erbjuda snabb tillgång till vård eller smidiga vårdkedjor i den mån som i dag krävs. Ett av våra största problem i dag är att vården skjuts upp, sade Kiuru.
Utöver fler studieplatser och bättre arbetsförhållanden betonade Kiuru behovet av utländsk arbetskraft.
— Internationell rekrytering behövs, men det löser inte allt. Internationell rekrytering innebär också nya utmaningar exempelvis då det handlar om hur kunskapen ska fastställas, sade Kiuru.
— Det finns alltså mycket att göra. Men utgångspunkten är att vi rör oss med en snabb tidsplan.
Lönenivån halkar efter grannländer
Kiuru har fullt förtroende för att den arbetsgrupp som grundats ska lyckas komma med en rad av åtgärdsförslag. Och visst är förslagen från branschens håll många.
Ett flertal av dem som utsetts till arbetsgruppen eller expertnätverket deltog i måndagens presskonferens via videolänk.
Bland de förslag de lyfte fram förekom bland annat att förenkla den internationella rekryteringen, satsa på utbildningen och stärka såväl ledning som arbetshälsa. En av de mest centrala åtgärderna som lyftes fram var ändå en skälig lönenivå.
En jämförelse av lönenivåerna i de olika nordiska länderna visar att Finland halkar efter sina grannar rejält. Enligt uppgifter från den norska Statistisk sentralbyrå var den genomsnittliga månadslönen för en sjukskötare i Norge 2020 omkring 47 000 norska kronor, vilket motsvarar omkring 4 800 euro.
I Sverige var motsvarande siffra enligt SCB vid samma tidpunkt 38 700 svenska kronor, omkring 3 900 euro.
I Finland ligger månadslönen kring 3 100 euro beroende på vilka tillägg vårdaren har rätt till. Statistikcentralen anger sina löneuppgifter enligt medianlönen, och medianlönen för en sjukskötare i Finland är kring 3 060 euro.
”Arbetsveckans längd avgörs på arbetsplatsen”
I slutet av förra veckan kom Svenska folkpartiets ordförande, justitieminister Anna-Maja Henriksson med ett förslag att förkorta vårdarnas arbetsveckor till fyra dagar.
Förslaget fick inte stort gensvar under presskonferensen. Kiuru tog inte direkt ställning till förslaget, utan betonade att det nu är upp till arbetsgruppen att leta efter de bästa metoderna och gå igenom förslag som dykt upp.
Maria Löfgren, verksamhetsledare vid Juko som representerar ett flertal fackförbund för högskoleutbildade, sade att dagens kollektivavtal möjliggör att man lokalt går in för förkortade arbetsveckor.
— Alla förslag är välkomna och det finns skäl att gå igenom dem alla, men jag tror ändå att man på arbetsplatserna hittar en lösning i denna fråga.
Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdenas (JHL) ordförande Päivi Niemi-Laine var av samma åsikt.
— Det har blivit lite för starkt nationellt fokus på frågan. De här olika modellerna finns tillgängliga på arbetsplatsnivå.
Sofia Westerholm/SPT
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.