Nu ska frågetecknen rätas ut – Estland och Sverige dyker ner till Estonia
På torsdagsmorgonen ska två båtar, ett forskningsfartyg från Sverige och en isbrytare från Estland, starta och ta sig till platsen i Östersjön där fartyget M/S Estonia sjönk 1994.
Orsaken till att vraket närapå 27 år senare åter ska granskas grundligt är den dokumentärfilm som förra hösten kunde avslöja hål i skrovet som man inte känt till tidigare.
Dock har problem dykt upp i sista stund. En del av de amerikanska experter som ska delta i dykoperationen sitter fast i USA eftersom Finland i tisdags beslutade att skärpa sina inreserestriktioner.
Beslutet ledde till att flygen från USA till Finland ställdes in, och nu gäller det att fort hitta en alternativ rutt för att få fram experterna i tid.
— Båtarna måste lämna hamnarna senast på torsdagskvällen, säger Rene Arikas, direktör för den estniska transportsäkerhetsbyrån Estonian Safety Investigation Bureau.
Dykoperationen leds av Estland och ska pågå i tio dagar. Det handlar om en preliminär dykning där fartygets position och havsbottnens läge undersöks med ekolod.
De egentliga fotografiska undersökningarna genomförs sedan våren 2022.
Okända hål avslöjades i fjol
Estonia sjönk den 28 september 1994 och vraket filmades efter förlisningen.
De estniska myndigheterna gjorde en utredning om orsaken till att fartyget sjönk. De inblandade regeringarna beslutade sedan att fartyget inte skulle bärgas, utan att man i stället skulle täcka det med betong.
Innan betongen lades över vraket stärktes havsbottnen med textil och sand. Projektet avbröts ändå innan betongen blev verklighet, men sanden och textilen finns kvar.
— Det är en stor nackdel för oss eftersom det gör det så mycket svårare att undersöka bottnen, säger Jonas Bäckstrand, undersökningsordförande vid den svenska haverikommissionen.
Året efter förlisningen stiftades lagar i Finland och Sverige som fastslog att området kring vraket fredas, vilket innebär att dykningar har varit förbjudna sedan dess.
Trots det avslöjade dokumentären ”Estonia – fyndet som ändrar allt” hål i skrovet som inte finns dokumenterade i den utredning som gjordes efter förlisningen.
Teamet bakom dokumentärfilmen fick stå till svars i rätten, men friades slutligen i februari i år.
För att möjliggöra de nu aktuella dykningarna har såväl Finlands som Sveriges riksdagar godkänt tillfälliga lagändringar som tillåter myndigheter att dyka ner till vraket.
Bäckstrand medger att hålet antagligen aldrig hade blivit upptäckt utan dokumentären.
Varför är filmteamets filmer inte tillräckliga?
— Det var journalister som filmade hålen, men de är inte dokumenterade i sin helhet. Vi anser att hålen behöver undersökas grundligt.
Bäckstrand tror att det än i dag är möjligt att få svar på frågorna kring hålen.
— Vår förhoppning är att dykningarna ska räta ut många frågetecken, och att vi efter vårens dykningar kan svara på om hålen uppstått då fartyget sjönk eller senare.
Också Arikas tror att det är möjligt att räta ut frågetecknen kring hålen.
— Med 99,9 procents säkerhet kommer vi att kunna klargöra hålens ursprung.
Dykoperationen vid Estonias vrak
Leds av Estland, men även Sverige deltar.
Planeras starta på torsdagsmorgonen den 8 juli.
Ska pågå i tio dagar.
Syftet är att med hjälp av ekolod fastställa fartygets position och havsbottnens läge.
På fredagen den 9 juli ordnas en religiös ceremoni ombord på ett av fartygen. I ceremonin deltar såväl överlevande som anhöriga till dem som miste livet i olyckan. Dessutom deltar kyrkorna i Finland, Estland, Sverige och Lettland.
De egentliga fotografiska undersökningarna ska genomföras under våren 2022.
Dykoperationen beräknas kosta omkring 6 miljoner euro.
Finland deltar inte
Även om Finland aktivt deltagit i det förberedande arbetet kommer inget fartyg att lämna landets gränser för att delta i dykoperationen.
Olycksutredningscentralens direktör Veli-Pekka Nurmi säger att Finland inte har sett det som nödvändigt att delta i själva operationen.
— Vi har hela tiden stött projektet, men vi har inget behov av att åka i väg och utföra egna åtgärder på plats. Svenskarna har däremot beslutat att på grund av egna intressen åka till platsen, säger Nurmi.
Jean Lindén/SPTEstonia körde under estnisk flagg och fartyget sjönk på internationellt vatten.
— Enligt internationella spelregler är detta därför Estlands projekt.
Enligt Nurmi är den egentliga frågan man nu försöker få svar på om Estland bör starta en ny utredning om varför fartyget sjönk och 852 personer miste livet den sena septembernatten.
Likt sina utländska kolleger tror han att det fortfarande är fullt möjligt att reda ut när hålen uppstått. Han tror också att den ursprungliga undersökningen håller än i dag.
— Det har inte framkommit något i samband med de preliminära undersökningarna som skulle utmana den ursprungliga undersökningen om Estonias förlisning.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.