Nu ska Brunskärs historia synas grundligt – provgrävningar på gamla husgrunder gav spännande fynd
I maj utfördes preliminära provgrävningar i de gamla husgrunderna på Brunskär i Korpo – och nästa sommar får frivilliga delta i arbetet. Målet är att få en bild av hur livet såg ut på Brunskär för ungefär 200 år sedan.
För den oinvigde ser de små upphöjningarna på ängen på Brunskär i Korpo södra skärgård inte mycket ut för världen.
För en arkeolog kan de åtta överväxta husgrunderna – med lite tur – bjuda på många intressanta fynd.
Arkeolog Jan Fast har tillsammans med arkeolog Tryggve Gestrin, kartograf Marjo Karppanen och metalldetektoristen Lasse Nyman under två dagar gjort preliminära undersökningar kring husgrunderna inför den större utgrävning som ska ske sommaren 2024.
En ö redan på vikingatiden
– Platsen har varit en holme redan under vikingatiden och folk har alltså kunnat bo här redan under medeltiden men ännu har vi inte hittat några tecken på det.
Enligt den muntliga tradition som finns på Brunskär tog franciskanermunkarna i land på Brunskär under medeltiden och höll gudstjänst under sina resor längs de urgamla farlederna mellan öst och väst.
Brunskär har bevisligen haft bosättning ända sedan 1540-talet då det fanns tre hemman på ön. Alla nu levande Brunskärsättlingar härstammar från Gudmund Jönsson.
Tuuli Meriläinen– Vi har hittat föremål från 1700- och 1800-talet men vi vet att här fanns hus redan på 1600-talet, säger Fast om husen som övergavs på 1800-talet och sedermera försvunnit.
Han visar upp ett av fynden, ett dekorativt beslag från ett bälte eller en sko från 1700- eller 1800-talet. Ett annat fynd är en vacker mässingskran från en tunna.
En överraskning enligt Fast har varit att lagret med matjord är tjockt och berggrunden ligger djupare än väntat, vilket är lovande med tanke på utgrävningarna.
Tuuli MeriläinenTeamet har gått igenom området med de drygt 40 kvadratmeterstora husgrunderna med metalldetektor och kunnat konstatera att åtminstone två husgrunder är fulla med metallföremål.
– Det är säkert mycket spik, men vad som finns under spikmattan vet vi inte, säger Fast.
Initiativet till utgrävningarna kom från Brunskärs byalag som nu ansökt om understöd från många håll för att kunna genomföra utgrävningarna sommaren 2024.
Resterna av ett flertal husgrunder noterades redan 1931 av historikern John Gardberg, men det är först nu som de ska granskas mer ingående.
Både skolelever och frivilliga ska få delta
Enligt arkeologerna och byalaget är projektet viktigt för att det hittills bedrivits väldigt lite arkeologisk forskning i Åbolands yttre skärgård. Utgrävningen i augusti 2024 ska genomföras som ett så kallat samfundsarkeologiskt projekt.
– Det betyder att tio lekmän som har intresse för hembygden får komma till Brunskär och delta i utgrävningen, säger Andreas von Bergmann från byalaget.
Man ska också samarbeta med Skärgårdshavets skola i Korpo för att tio elever från klasserna fem till nio ska kunna delta i utgrävningarna med en skolgrävningsplats.
– Av alla de elever som deltagit i de utgrävningar jag ordnat under alla år har över tio personer senare börjat studera arkeologi, säger Fast.
Var hamnar de upphittade sakerna?
Var de upphittade föremålen slutligen hamnar beror på hur gamla de är. Föremål äldre än från 1600-talet är enligt Fast av nationellt intresse, men yngre föremål kan kanske bli kvar på Brunskär och utöka samlingen av gamla föremål i den lilla utställningen i hamnen.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.