"Nu måste vi skärpa oss" säger politiker i Pargas om elevprognoser och inflyttning
ÅU-fotoPargas måste fokusera på inflyttare till orten och då måste centrum få huvudrollen, funderar politiker som kommenterar låga födelsetal och dalande elevsiffror. Här Malms skolas ”nya del” som redan är fjorton år gammal. Foto: Anja Kuusisto
”Nu måste vi skärpa oss och få fart på inflyttningen.
”Det här är ett misslyckande, vi har inte gjort tillräckligt för att främja inflyttningen”.
”Nativiteten dalar överallt i landet, men vi har en hög klass på våra skolor i dag och får inte tappa greppet”.
”Det är dags att börja prioritera centrum, bara då kan vi få en inflyttning som gynnar hela staden”.
Bland annat så här resonerar några tongivande politiker i Pargas då de har läst hur antalet nyfödda Pargasbor dalar och siffrorna för skolornas elevprognoser pekar nedåt.
”Ingen trevlig läsning”
”Det är ingen trevlig läsning”, är ytterligare en åsikt de alla uttrycker, oberoende av politisk hemvist, och även om vi pratat med dem en och en.
De är Pargaspolitikerna Widar Nyberg, SDP, Regina Koskinen, SFP, Nina Söderlund, VF och Harri Lehtinen, Saml.
De tre förstnämnda sitter i stadsstyrelsen, medan Lehtinen är stadsstyrelsesuppelant och pensionerad rektor för den största finska skolan i staden.
För de förtroendevalda är låg nativitet och dystra elevprognoser ingen överraskning, men prognoserna har inte ännu analyserats i stadsstyrelsen och siffrorna skrämmer.
”Ett misslyckande”
– Vi har inte förlorat, det finns tid för samhället att agera, men vi måste ta det här på allvar och skärpa oss, säger Nina Söderlund.
– Som styrelsemedlem ser jag att vi har misslyckats. Vi har inte gjort tillräckligt och det duger inte att marknadsföra med att vi har en tomt här eller där.
– I fråga om inflyttning handlar det om en helhet, med skolor, daghem, rikt kulturliv och fin natur, allt det vi har, men det tycker jag inte man har betonat tillräckligt.
Påminner om samma trend i hela landet
Både Lehtinens och Koskinens första kommentar till elevprognosnyheten är att nativiteten i hela landet är dyster. Det är den.
Som tidigare rektor för Koivuhaan koulu säger Harri Lehtinen också att skolans prognos sällan brukar vara så exakt, flyttningsrörelser påverkar den i båda riktningarna.
– Våra skolor är samtidigt vår inflyttningstrumf, säger Lehtinen, jämfört med de flesta andra kommuner har vi små grupper, behöriga lärare och bra skolor. Den nivån måste vi hålla, och så måste vi noggrant överväga investeringar.
– Finska högstadiet och Sarlinska skolan samarbetar redan en hel del om utrymmen, och det är så vi måste tänka i fråga om investeringar, de gynnar flere och lokalerna ska inte stå tomma kvällstid, säger Lehtinen.
Stadens nya strategi vill stärka boendet i centrum
Stadens nya strategi betonar inflyttning och en förstärkt stadskänsla, säger Regina Koskinen.
– Det har tagit tid att komma till insikt om var tyngdpunkten ska ligga, men på sistone har det börjat hända saker och planerna konkretiseras, funderar hon. Strategin har en betoning på mer boende i centrum och där ska fokus nu ligga.
– Det betyder inte att vi glömmer skärgården, men det är kanske en annan grupp av inflyttare som kan lockas dit.
”Sannolika inflyttare är pendlarna, satsa på dem”
Pargas har lockat inflyttare de senaste åren, men ändå syns inte inflyttningen särskilt bra i elevstatistiken.
– Det är inget fel på pensionärer, säger Widar Nyberg, men vi måste lyckas locka mer inflyttare som väljer att bo i Pargas även om arbetsplatsen är i S:t Karins eller Åbo.
– Eftersom vi inte har mängder av nya arbetsplatser ska vi satsa på kommunikationerna och pendlare. Då måste vi satsa på centrum och då menar jag att inte utkanterna av Pargas-Pargas, utan precis stadskärnan.
– Vi har fått lite av Åbosjukan är jag rädd, säger Nyberg, vi planerar och planerar men kommer inte till skott.
Söderlund formulerar samma tanke så här: Planering utan att sätta punkt kostar pengar.
Men för strategiarbetet har staden satt punkt; förverkligandet är nästa steg.
LÄS OCKSÅ:
Prognoser visar: Elevantalet sjunker med fart
Malms skolas rektor: Skrämmande siffror
Det föds färre Pargasbor och Kimitoöbor
Jag undrar hur och varför man har kommit fram till att en ökning av stadskänslan och satsning på den absoluta kärnan skulle få folk att flytta till Pargas för att pendla till Åbo?
Är man ute efter stadskänsla så är det väl lättare att bosätta sig i Åbo, St Karins osv. Varför ta på sig besväret av en längre pendlingssträcka? För att få pendlare hit måste man erbuda något bättre (eller billigare) än vad t.ex. St. Karins kan erbjuda, och då blir det nog svårt att tävla med stadskänsla.
Snarare vill pendlarna komma undan stadskänslan, eller så vill de bara komma så billigt undan som möjligt. Om nu den nya väglinjedragningen norr om Rävsundsbron blir av så kunde många pendlare snabbt och lätt hitta söder om bron ifall Pargas kunde erbjuda någonting som St. Karins inte kan. Redan nu vill många pendlare hellre bosätta sig på ”rätt” sida av Pargas centrum, dvs mot Åbo, för att underlätta pendlingen. Så har vi också de som vill bo nära grundservice men avskyr stadskänsla i den grad att de flyttar längre bort om grannskapet blir för tätbebyggt.
Jag kan tänka mig så många andra strategier än stadskänsla att utrymmet här inte räcker till. Goda kommunikationer och god basservice i alla kommundelar är ändå a och o. Våga sticka ut ur mängden, inte kopiera andras lösningar och försvinna i massan. Hela landets situation och alla de senaste årens offentligt uppmärksammade fiaskon som politikerna i Pargas ställt till med har nog marknadsfört staden i den grad att negativ flyttningsstatistik inte kommer som någon större överraskning. Det gäller alltså att få positiv synlighet, att kommunmaskineriet i Pargas verkligen fungerar, men det åstadkommer man inte med stora köpta annonser då nyhetsrubrikerna i samma tidning lyfter fram motsatsen.