Nu gäller det att hamstra dagsljus – november är här
November hade många dagar i fjol. Minst hundra, kändes det som.
Och nu är november här igen med sitt mörker, sitt regnvåta gråa, sina hala vägar, stormiga nätter och framför allt korta dagar.
Du vaknar i en säck och går och lägger dig i en och fick du välja skulle du helst gå i ide och vakna igen på våren.
Ungefär en fjärdedel av finländarna lider av polarnätterna. På finska kallas syndromet för kaamosväsymys, på svenska talar man om vintertrötthet.
Ungefär i samma veva som klockorna i Finland ställs om från sommartid till vintertid brukar de första tecknen ge sig till känna.
Trött, grinig, sötsugen. Så kan man kort sammanfatta inledningen på november.
Irritation leder till att man vill dra sig undan och det sociala umgänget minskar. Ökad aptit leder till att vikten ökar.
Tröttheten i sig gör att man vill sova mer än normalt, till och med 2-3 timmar mer än på sommaren. Motionerandet känns motigt och chokon behövs morgon, middag, kväll för uppiggning och tröst
Ett samtal till Finlands främsta expert på sömn, ljus och årstidernas inverkan på den mentala hälsan, bekräftar att det handlar om vintertrötthet.
– Och det kan lätt bli en härva av olika symtom som förstärker varandra, om man inte gör något, säger forskningsprofessor Timo Partonen.
Partonen skrev sin doktorsavhandling om vinterdepression vid Helsingfors universitet 1996 och har efter det gett ut bland annat böckerna Valosta aikaa – sisäinen aika ja terveys (2012) samt Lisää unta – kiireen lyhyt historia (2014).
I dag är han forskningsprofessor vid Institutet för hälsa och välfärd i Helsingfors.
Partonens tips är att ta tjuren vid hornen och se till att hundra dagar av november inte blir hundra dagar av orkeslöshet, leda och nedstämdhet.
– Det går att hjälpa sig själv, påpekar Partonen.
Hjälpa sig själv till mera ljus. För ljuset är nämligen a och o och det som biter på tröttheten. Om solen skiner lönar det sig att gå ut och lapa i sig av det naturliga ljuset.
Men symtomatiskt för november, december och januari är förstås att solen inte skiner utan vädret är molnigt.
Då lönar det sig att investera i en terapiljuslampa, säger Partonen. Har man lindriga symtom kan också en väckarklocka med ljus fungera.
Terapiljuslampan ska användas mellan klockan 5 och 10 på morgonen, minst fem gånger i veckan och cirka en halv timme åt gången.
– Ljuset vandrar via ögonbottnen till ögats näthinna där det irriterar nervcellerna som skickar impulser till den så kallade inre klockan i hypotalamus. Den inre klockan reglerar vår dygnsrytm och när den inre klockan får ljusimpulser på morgonen tappar den inte takten. Sömnrytmen bibehålls och själva sömnen är uppiggande och av god kvalitet, förklarar Partonen.
Som bonus får den som sovit gott ett jämnt och gott humör, orkar umgås med andra människor och överrumplas inte av plötsliga begär efter sött och andra snabba kolhydrater.
Befolkningsundersökningar på 2000-talet samt 2010-talet visar att 25 procent av finländska vuxna lider av vintertrötthet. En betydligt mindre andel lider av vinterdepression som liknar vintertrötthet men är en form av depression med en egen diagnos.
Monica ForssellFem tips för att mota mörkret i grind
- Skaffa en terapiljuslampa. Använd den mellan klockan 5 och 10 på morgonen cirka 30 minuter åt gången, minst fem dagar i veckan. Håll ögonen öppna, låt ljuset träffa ansiktet men titta inte rakt på lampan. Ät till exempel morgonmål, läs ÅU eller kolla in de senaste nyheterna på åu.fi på din mobil. Hjälper mot trötthet inom cirka två veckor.
- Vakna upp till en sommarmorgon. Skaffa en väckarklocka med ljus. Lampans ljus blir gradvis starkare och härmar en solig sommarmorgon cirka en halv timme innan klockan ringer. Hjälper mot lindrig vintertrötthet.
- Motionera regelbundet. 45-60 minuter åt gången, 2-3 gånger i veckan motion som gör dig andfådd och svettig. Hjälper inte lika snabbt mot trötthet som en terapiljuslampa, men har effekt om motionen idkas regelbundet i cirka fyra veckors tid.
- Träffa andra människor.
- Spara inte på ljuset hemma. Tänd lampor och ljus.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.