Nu försöker man komma i kapp tidtabellen vid Lillholmen – rutinerade rävar bekantade sig med byggarbetsplatsen
86-åriga Harry Karlsson och 73-åriga Pekka Kallioniemi deltog båda i byggandet av den ursprungliga klaffbron till Lillholmen i Pargas under början av 1980-talet.
De båda herrarna hade läst om projektet i den finskspråkiga branschtidskriften Rakennuslehti och hörde sig för om möjligheten att bekanta sig med den nya bron under byggnadsskedet.
Karlsson arbetade på den tiden som arbetsledare inom underhållet och Kallioniemi jobbade under honom för det dåvarande statliga väg- och vattenbyggnadsverkets Åbodistrikt.
Pressfoto/Kreate Group OyjSällsynta projekt
Enligt arbetsplatschef Tero Haaramäki från entreprenören Kreate byggs den här typen av klaffbroar som kan öppnas väldigt sällan i dagens läge.
– Det kanske mest intressanta delmomentet i bygget är klaffdelen och hydrauliken samt elautomationen som hör till den. Bron får också ett två våningar högt ”maskinrum”, säger Haaramäki i företagets pressmeddelande.
– Vi hade nog aldrig kunnat drömma om nåt sådant här för 40 år sedan, säger Karlsson.
Locket ska gjutas i december
För tillfället väntar man på att kunna gjuta det första brolocket under december. Det andra locket ska gjutas i början av nästa år.
Pressfoto/Kreate Group Oyj– Klaffen i stål levereras i början av året. Den 76 ton tunga klaffen kommer i tre delar och byggs ihop här, sedan lyfter vi den på sin plats, berättar Haaramäki.
Han konstaterar att arbetet blev aningen fördröjt under sommaren då installationen av de borrade pålarna i berget tog längre tid än man räknat med.
– Vi försöker komma i kapp tidtabellen nu under vintern, men den tidiga köldknäppen gör att betonggjutandet är litet knepigt. Vi får helt enkelt rätta oss efter förhållandena, men jag litar på att den slutliga tidtabellen håller trots det. Vinterförhållanden i sig är ingen överraskning i Finland, säger han.
Mikael HeinrichsMed andra ord är det fortfarande nästa höst som gäller, då är det meningen att den nya bron ska vara klar och undantagsarrangemangen i trafiken ett minne blott.
Delar av den tidigare bron används fortfarande
Den ursprungliga betongpontonen gjöts på varvet i Tykö kring årsskiftet 1981–1982 och var den första i sitt slag i Finland.
– Vi ville utreda hur en broklaff fungerar ihop med en ponton i betong. Den gamla klaffen byggdes inte på land som man brukade, utan den byggdes direkt fast i pontonen, förklarar Karlsson.
Entreprenören strävar efter att återanvända material från den gamla bron i mån av möjlighet och den gamla betongpontonen används fortfarande för att underlätta byggandet.
– Vi kommer också att använda samma ponton under byggandet av broarna över Hessundet och Rävsundet, berättar Haaramäki.
De gamla rävarna minns också andra tidigare byggen de deltagit i. De snackar bland annat om byggandet av färjfästena mellan Lillmälö och Prostvik – och vägbanken som kollapsade.
– Ni har nog bättre redskap och tryggare arbetsmetoder än vi hade på vår tid, skrattar de.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.