Nu får också svenskarna se filmen om striderna vid Hangöfronten – i Finland har redan 320 000 sett succédokumentären
Dokumentärfilmen ”Harparskoglinjen – Västfronten mot Sovjet” ska nu även visas i Sverige.
Filmen berättar om försvarsbygget och striderna på Hangöfronten 1940–1941.
Den prisbelönta filmen lanserades i Finland år 2021 och kommer att ses på svensk tv och streamingtjänst från och med maj 2022.
Den 24 maj visas den prisbelönta dokumentären på Kunskapskanalen, som är en public service-kanal och ett samarbete mellan SVT och utbildningsradion (UR). Därefter kommer dokumentären vara öppet tillgängligt på den svenska streamingtjänsten UR Play.
— För oss betyder det här att ytterligare ett mål med dokumentären uppnås. Den här historien har en stark koppling även till Sverige, delvis i och med närheten till Stockholm, men främst i och med de många svenska frivilliga som stred på Hangöfronten under vinterkriget, säger producent Johan Ljungqvist.
Populär i Finland
Dokumentären har hittills visats två gånger på finländsk tv och funnits tillgänglig på den finländska public servicetjänsten Yle Arenan sedan juni 2021 där den genererat över 120 000 visningar.
Under tv-visningarna har totalt över 200 000 tv-apparater knäppts på.
Därtill har projektteamet arrangerat ett flertal privatvisningar, samt visningar i skolor och på bio.
— Dokumentären har visats privat även i Sverige, men når nu ut till den svenska allmänheten. Det här är en viktig och på många sätt gemensam historia för både Finland och Sverige, säger manusförfattaren Christoffer Holm.
Holm fick i veckan SFV:s folkbildningsmedalj för sitt dokumentärhistoriska arbete.
Ny film på kommande
Teamet bakom dokumentären om Harparskoglinjen har också inlett en ny dokumentärsatsning i Finland.
År 2024 lanserar teamet nämligen en större och mer påkostad dokumentär om den så kallade Porkalaparentesen, en unik tid i Finlands historia.
Som en del av fredsvillkoren efter fortsättningskriget hyrdes området kring Porkala udd ut till Sovjetunionen som militär- och marinbas.
Basen som verkade åren 1944–1956 låg enbart 20 kilometer från den finländska huvudstaden Helsingfors, och utgjorde därmed ett fortsatt hot mot Finland även efter krigsslutet 1944.
— Den här historien är mer fokuserad på den lokala historien och de civilas upplevelse av evakuering, osäkerhet och återseende, men handlar också om en större berättelse. Den sovjetiska basen var en symbol för det kalla kriget och en avgörande spelbricka i det säkerhetspolitiska läget i och runt Östersjön under 1940- och 1950-talet, säger Christoffer Holm.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.