Nu får Brändö sin vindmölla – återbrukat kraftverk anlände från Holland
I måndags anlände en transport av det lite ovanligare slaget till hamnen i Brändö. Det var fraktfartyget M/S Jennifer som på däcket och i sitt inre befraktade ett renoverat vindkraftverk från det holländska företaget Business in Wind.
När Nyan når företagets vd Wim Robbertsen visar det sig att han befinner sig på plats på Lilla Hummelholmen och är i färd med att resa kraftverkets första del.
– Jo, vi förbereder för lyftet just nu och på torsdag hoppas vi kunna få turbinen på plats, säger han till Nyan.
Privat– Allting lastades på M/S Jennifer i förra veckan, vingarna på däcket och resten i lastrummet. Vi lossade alltsammans i går och nu förbereder vi för att ställa upp första delen av kraftverket i morgon [läs i dag] och troligen får vi resten på plats med kranarna på torsdag.
Robbertson berättar att tornet är 70 meter högt, rotordiametern är 71 meter och att ett rotorblad är 34 meter långt.
– Så högsta punkt blir alltså runt 105 meter. Just nu går allt enligt planerna.
Återbruk allt vanligare
Brändös kraftverk togs första gången i bruk i Holland 2012, men monterades ner efter bara ett tiotal år för att ge plats åt ännu större och modernare möllor.
Staffan Niklasson, konsult i projektet och den som förmedlat kontakten mellan Brändöborna och Business In Wind, säger att det blir en allt vanligare affärsmodell att ”återbruka” vindkraftverk.
– I Holland har man inte så mycket mark tillgänglig och dessutom finns det, som i det här fallet, stödsystem kopplade till en viss produktionsvolym.
Wim Robbertsen– Här fann investeraren att det var bättre att byta ut än att fortsätta att köra. Så då fanns det ett kraftverk
i prima kondition som kunde säljas, efter att ha genomgått en fabriksrenovering.
Och vips kunde Brändö ställa ett ”mindre”, bättre begagnat kraftverk på plats som motsvarade de lokala behoven.
Alla gör allt
Business In Wind är enligt Wim Robbertsen ett litet företag där alla gör allt, vilket är anledningen till att han själv är med och reser kraftverket.
– Jag gillar det. Vi är inte ett särskilt stort företag, men jag har arbetat över hela världen, från Alaska till Sydkorea med den här typen av specialprojekt.
Han säger att utmaningen med dylika projekt alltid är den praktiska logistiken.
– Som på en liten ö som Brändö, var kan man övernatta, var kan man köpa mat, vad är öppet en söndag?
Vad tycker du om Brändö?
– Jag tycker mycket om Åland. Det är andra gången jag är här, jag genomförde ett liknande projekt i Sottunga redan 2004.
När vindkraftverket drar igång kommer dess turbin av märket Enercon E70 2,3 MW (samma typ av turbin som på vindkraftverken på Båtskären) på årsbasis generera energi i samma omfattning som förbrukningen på Brändö, som senaste år var runt 5 000 MWh.
Huvuddelen av den el som kraftverket genererar kommer att konsumeras på Brändö. Energin säljs till intressenter av grön energi, till ett pris som sätts av elbörsen. Ägarbolaget av vindmöllan är Asterholma vindenergi ab, vars huvudägare är Ålands vindenergi andelslag, Pettböle vind ab, Leovind ab, Falken ab och Konstens hus ab.
Wim RobbertsenGeorg Karlström, vice ordförande för Asterholma vindenergi ab har varit närvarande vid lossandet av lasten och hjälpt till som ”som kommunikationslänk” i hamnen.
– Det är klart att det känns bra, säger han.
Brändö kommun får grön el och dessutom fastighetsskatt och eventuell företagsskatt från Asterholma Vindenergi Ab.
– Bolaget är ju registrerat på Brändö, så om det går med vinst så betalar bolaget företagsskatt till kommunen. Sedan är det ju så att så här stora projekt ger kringeffekter, så på det viset tjänar Brändö på det här på flera sätt, säger Georg Karlström.
Michael Hancock/Nya Åland
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.