Finländarna hör till de värsta miljöbovarna och för Finlands del inföll den ekologiska skuldens dag för nästan fyra månader sedan, den 5 april. Om alla skulle konsumera som finländarna så skulle vi behöva 3,8 jordar.
– Under finanskrisen talade alla om hur vi kan rätta till överskuldsättningen. Nu är det frågan om samma sak, planetens bärförmåga kollapsar och det borde väcka minst lika starka reaktioner, säger Rohweder.

Beroende av biodiversitet

Skulddagen är en teoretisk beräkning som grundar sig på FN:s statistik. Enligt Rohweder tär klimatutsläppen mest på planeten, men det är starkt kopplat till biologisk mångfald.
– Att minska växthusgaserna är bra för naturen och att skydda naturen ökar kolsänkorna.
När naturen förstörs drabbas också människorna. Våra odlingar är beroende av pollinerare, medan fisk är en viktig proteinkälla för en stor del av världens befolkning.
– Om den globala uppvärmningen stiger till två grader så beräknas nästan alla lågvattenkorallrev vara döda före 2050. De är viktiga lekplatser får många fiskarter.
Det finns ändå goda nyheter. Överutnyttjandet av jordens resurser ökar inte lika snabbt som tidigare och bland annat har världens länder förbundit sig till att motverka klimatförändringen genom Parisavtalet.
– Riktningen är rätt, men takten är på tok för långsam, säger Rohweder.

Kriminell verksamhet

Omställningsrörelsen i Finland har publicerat ett upprop för att försöka skjuta den ekologiska skuldens dag framåt. Kring trettio föreningar har skrivit under uppropet som inte bara handlar om ekologi. Det som skiljer omställningsrörelsen från WWF är att rörelsen bland annat talar om nedrustning, säger Marko Ulvila, aktivist i Tammerfors.
– Om hälften av de miljarder som läggs på krig skulle sättas på miljön så skulle vi kunna få mycket till stånd, säger Ulvila.
Enligt Ulvila har konsumtion blivit ett ideal och rikedom ett tecken på framgång, men omställningsrörelsen utgår från att överkonsumtion är ett brott mot skapelsen.
– Tidigare har det varit accepterat att aga barn, men i dag är det ett brott.

Är skuldbeläggning också en del av verksamheten?

– Det talas inte om det i uppropet, men till exempel flygskam är en sak jag själv har fört fram. Det är ett steg i att förändra normerna.

Ulvila nämner rökförbud på allmänna platser som exempel. Stegvis blev det en fråga för hela folket, då man insåg hälsoriskerna. Ulvila hoppas på liknande förbud då det gäller miljön.
– Skulle beslutsfattandet ske demokratiskt så skulle det vara enkelt att få saker till stånd. Valfinansiering och lobbare styr besluten i alltför hög grad. Enligt WHO:s regler för lagar som berör tobaksindustrin får näringslivet inte delta i beredningen. Liknande regler behövs i snabb takt också för miljön, säger Ulvila.