Nu är det kritiskt för lantbruket
Ingen odlarglädje. Sådan här torka har jag aldrig upplevt, säger Leila Warén-Backström, här med några av Brusabys mjölkkor i en hage som inte har särskilt mycket grönt gräs kvar.
Om torkan fortsätter, eller om det kommer alltför litet regn, kommer det att få följder som känns i hela samhället – till exempel i matbutikernas priser.
– Ännu finns det väl hopp men mycket snart behövs regn, säger Leila Warén-Backström, driftschef vid Axxells naturbruksenhet Brusaby.
Här utbildas bland annat blivande jordbrukare, och här finns det 45 mjölkkor och nästan lika många kvigor som behöver foder. Men det som växer i beteshagarna är inte särskilt frodigt så korna har redan fått stödutfordring i form av fjolårsensilage.
– Om sådant alls behövs brukar det vara vid slutet av juli. Det här året är annorlunda. Sådan här torka har jag inte sett någonsin, säger hon.
Kvigorna väntar
Kvigorna har nu inte släppts ut på bete, för att vallen (alltså gräset) som skördades där ska hinna växa upp igen.
– Vi hoppas på en andra och kanske en tredje skörd ensilage. I fjol fick vi den tredje skörden så sent som i oktober. Vi har kvar av ensilaget från i fjol så vi klarar oss. Många andra har det knepigare och vi har redan fått förfrågningar om vi har ensilage att sälja, säger hon.
Kvigorna släpps inte ut i beteshagarna ännu.
På gården i Brusaby har en tredjedel av normal vallskörd bärgats, på skolans ekologiskt odlade gård i Strömma två tredjedelar. Att det har gått bättre där beror antagligen på bättre markstruktur tack vare att man där har odlat ekologiskt sedan 1990-talet.
– Mer mikrober i marken ger bättre markstruktur, sammanfattar Warén-Backström.
Att inte ännu släppa ut kvigorna är en form av nödlösning. Med konster och knep tror Warén-Backström att ekvationen kring fodret precis ska gå ihop, tack vare det man har sparat från i fjol och med tanke på att mjölkkorna går till slakt vid nyår. Sedan tas biffdjur in, men det blir bara 25 dikor (kor vars kalvar får dia mamman, därav namnet, mjölken används alltså bara av kalven).
Förr om åren har cirka 1.300 balar ensilage behövts för kor och kvigor.
Honungsblomma för bina
Också en del mindre djur finns i Brusaby, numera även bin. Ett mindre skifte har såtts med honungsblomma till glädje för dem. Fältet (i närheten av Pedersåvägskälet i Kimito centrum) kommer snart att bli blått.
Bondbönorna kämpar tappert i torkan.
I närheten växer bondbönor som visserligen ser skapliga ut men har gulnande blad längst ner, och blomknoppar trots att de är korta i växten ännu.
– Vi skördar bara själva bönorna, vi har ingen silo så vi kan inte ta till vara hela växten. Skaften är så vassa att det går hål på plasten om man försöker bala bondböna, säger Warén-Backström.
Vårvete i torka. En del har inte alls grott, en del grott men inte nått upp i ljuset, en del har vuxit 6 cm sedan sådden den 31 maj.
På ett skifte intill växer vårvete som är i ännu större behov av vatten. En del har grott, en del inte. Ojämn skörd blir det i vilket fall som helst.
– Men allra värst ser det ut på vårt skifte med vårraps, tillägger Warén-Backström.
Vad gör du om vi nu får ett bra regn?
– Tackar Gud! Jag är särskilt bekymrad för alla unga bönder med nya ladugårdar, stora skulder och många djur som ska ha foder och vatten.
– Sådana här väderleksförhållanden får mig att tänka på behovet av någon sorts plan B, till exempel så spannmålsbonden kunde ha grönvallar i sina växtföljd. Då kunde de vid behov skördas till ensilage åt djuren. Det skulle vara en buffert, en del av ett större nätverk.
Bara kött och bondböna nästa år?
-En plan B kan behövas om vi inte ska ha bara kött och bondbönor att äta nästa år. Nåja, det där är kanske en överdrift men nog kommer många att göra sig av med sina djur, och nog kommer livsmedelsbranschen att påverkas av att det har varit torka i nästan hela Europa, säger Warén-Backström.
På grund av torkan har myndigheterna här i Finland nu meddelat att grönträda får användas som vall, gräset här får alltså skördas, på vissa villkor.
På Brusabys åker invid Missionsstugan har solrosor och ringblomma såtts för självplock för allmänheten.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.