Monica Forssell 12.01.2022 05:001

Klockan 8 på måndagsmorgonen satte Ragni och Guy Isaksson i gång med att riva det ena av sina två växthus i Houtskär.

Tomatodlingens saga är nu definitivt all. Det kommer inte att bli någon fortsättning på verksamheten.

– Det äldre växthuset har stått tomt och kallt i två år. Det är bäst att plocka ner det innan rutorna krossas och det går sönder, konstaterar Guy Isaksson, 73 år.

Började redan på 1970-talet

Men vi ska ta det från början. Ragni och Guy flyttade till Medelby i Houtskär, till Guys barndomshem, sommaren 1977. Första gurkorna, tomaterna, kålrabbin och salladen odlades i ett litet gårdsväxthus.
Guy jobbade som byggnadsinspektör och paret odlade också lite tidig potatis.

– Sedan byggde vi vårt första växthus 1980 och vi visste ingenting om att odla grönsaker. Tomatplantorna blev långa skrangliga saker. De såg fruktansvärda ut, säger Ragni och visar med händerna.

Ni var ganska modiga?

– Tokiga heter det, säger paret med en mun.

Monica Forssell

Det var först när trädgårdskonsulent Henry Mattsson besökte gården och ville hjälpa det unga paret, som det blev ordning på odlingarna.

Och vilken ordning! Isakssons satsade förutom på tomater på dill och kinakål och på 1990-talet byggdes växthuset Adam. Ett av de första så kallade blockväxthusen i hela Finland. Man började odla tomater också vintertid och i början av 2000-talet utvidgade Isakssons med växthuset Eva. Några år senare investerade de i en biopanna.

Eva förstördes i en brand på annandag jul 2005 men byggdes upp igen följande år.

Monica Forssell

Som mest producerade Isakssons trädgård i Houtskär uppemot 200 ton tomater om året. Odlandet var optimerat så att skördepauserna var nästan obefintliga och tomater levererades året om till flera stora mataffärer i Åbo och Pargas. Om somrarna sålde man grönsaker i en gårdsbutik i Houtskär.

Hurdant liv var det?

– Det var full rulle på hela tiden. Två gånger i veckan skulle tomaterna plockas, där emellan skulle de bladas och toppas, berättar Ragni, 64.

Tidvis har Isakssons betalat lön till femtio personer och det är ingen överdrift att påstå att en stor del av alla unga Houtskärsbor har sommarjobbat hos Isakssons. Antalet ordinarieanställda hos Isakssons var fem.

Vi sitter vid köksbordet i det hemtrevliga solgula huset, ett stenkast från växthusen. Växthuset närmast vägen är Eva och det får tills vidare stå kvar.

Visst var det vår dröm att någon skulle fortsätta, men det blev inte så.

I september 2020 åkte det sista lasset tomater i väg från Houtskär och efter det har det funnits spekulanter på verksamheten. Någon har haft planer på att bygga ett egnahemshus inne i växthuset, en annan har funderat på att satsa på jordgubbar och en tredje har faktiskt varit intresserad av att odla tomater.

– Men det är mycket jobb med att odla tomater. En hel vetenskap är det och konkurrensen är hård. Det är inte så många som förstår det här och när de sedan funderar efter ordentligt svalnar intresset, berättar Isakssons.

– Visst var det vår dröm att någon skulle fortsätta, men det blev inte så.

Monica Forssell

Att riva Adam är inte något litet projekt. Växthuset är nästan 3000 kvadratmeter stort och Guy har räknat ut att det handlar om ungefär 45 ton glas som ska tas ner. Själva rivningsarbetet har paret tänkt sköta på egen hand, eventuellt med hjälp av några ungdomar.

Lite vemodigt är det men Ragni och Guy verkar ha lätt för att dra på mungiporna och konstaterar att det är som det är. Houtskärstomaterna var vida kända för sin fylliga smak och att sälja dem var aldrig ett problem.

Men att vara tomatodlare långt ute Åbolands skärgård, bakom tre färjor och med österbottniska storodlare och spanska importgrönsaker som konkurrenter är en match som är svår att vinna.

– Det känns ganska bra att sätta punkt för det här nu och städa upp efter sig, säger Ragni Isaksson.

Monica Forssell
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln