Nu är det bevisat: barn mår bättre av att böka i skogen
En hög hygienstandard, en urban livsstil och otillräckliga naturkontakter gör att mikrobfloran i kroppen utarmas. En ensidig mikrobflora medför en ökad risk för immunstörningar, som atopi, diabetes, celiaki och allergier.
Mer av ett storstadsproblem
Studien som nyligen publicerats i tidskriften Science Advances visar att naturkontakt fem gånger i veckan förbättrade mikrobfloran som skyddar mot immunförmedlade sjukdomar hos dagisbarn.
– Den nu publicerade studien på daghem är den första där vi kunde se dessa sjukdomsmotverkande förändringar då naturlig, biologisk mångfald hämtades in i en stadsmiljö, säger forskare Aki Sinkkonen från Naturresursinstitutet.
Tiotals jämförande studier har visat att barn som lever på landsbygden i närmare kontakt med naturen löper lägre sannolikhet att drabbas av sjukdomar som orsakas av immunstörningar än jämnåriga från mera urbana miljöer.
– Resultaten i studien backar upp antagandet att kontakt med naturen förebygger störningar i immunsystemet, som autoimmuna sjukdomar och allergier, säger Sinkkonen.
Lukes försöksstudie
I studien följde forskarna under en månad med 75 dagisbarn i åldern 3–5 år på tio daghem i Lahtis och Tammerfors.
Förändringarna i mikrobfloran hos barnen på dagis med gröna gårdar jämfördes med barn som gick på normala dagis (ingen grön gård) eller naturdagis (ingen grön gård, men organiserade naturutflykter).
I studien placerades mår, prefabricerad gräsmatta och odlingslådor på dagisgårdar, som normalt var täckta med asfalt, betongplattor och grus, och barnen fick så och odla växter.
Dylika ”gröna kontakter” fem gånger i veckan under en månads tid berikade mikrobfloran på barnens hud. Förändringarna avspeglades också på blodvärdena.
Inget problem i Pargas
Projektledare Aija Mäkinen som håller i trådarna för projektet Kreativ kretsloppsresa i Pargas är inte det minsta överraskad – men desto mer nöjd över att man nu också vetenskapligt kan påvisa nyttan i att barn kommer i kontakt med naturen. I Pargas har man det bra ställt då det gäller naturinslag inom småbarnspedagogiken.
– Om de egna gårdarna inte är optimala så finns det så gott som alltid skog nära dagisgårdarna. Man hittar alltid lekmiljöer med naturmaterial, säger hon.
Sju pilotgrupper deltar
Inom ramen för det av Utbildningsstyrelsen finansierade projektet samarbetar Mäkinen med sju pilotgrupper inom småbarnspedagogiken i Pargas – både i Pargas kommundel och i skärgårdsdelarna.
På det tvåspråkiga skiftesdaghemmet Villa Kamomilla har man inom ramen för projektet fått ett växthus samt anlagt en skogsträdgård. Dessutom har man gjort om bakgården till en mångsidig utomhuslekplats.
– Det hela föddes egentligen ur att förskolebarnen önskade sig nya sparkcyklar och vi konstaterade att det inte riktigt skulle fungera att köra med sparkcyklarna på samma område där de mindre barnen rörde sig. Därför röjde vi utrymme bakom dagisbyggnaden och gjorde bland annat en flistäckt bana, berättar daghemsföreståndare Monika Karlsson.
Med hopp om fortsatt satsning
De nya utomhuslekområdena har gjort att man vistats utomhus mer än tidigare. Utflykter och besök till stranden eller häststallet som ligger nära gör man också – precis som tidigare.
Under våren blev det tidvis knepigare att hålla den täta kontakten med föräldrarna, vilket ledde till att man på Villa Kamomilla bjöd in familjerna till ”skogsträdgården” där man riggat en bana med olika frågor och uppgifter.
– Jag hoppas verkligen att man också i framtiden satsar på utomhusmiljöer inom småbarnspedagogiken och att man tänker på att utevistelse också gör sitt för både koncentrationen och de motoriska färdigheterna hos barnen, påminner Karlsson.
I växthuset som Pargas stads fixarenhet Parfix hjälpte till att resa har man odlat tomat, gurka och pumpor samt anlagt en maskkompost.
– Vi har haft en bokashikompost på Villa Kamomilla i ungefär ett och ett halvt år redan och är måna om att sortera och tänka till om matavfall, säger Ann-Marie Abrams.
I coronatider har det varit en utmaning med maten, då det är vuxna som portionerar ut maten. Det är inte alltid så lätt att veta hur stor en ”liten portion” ska vara.
– Det vi borde bli ännu bättre på är att också våga ta in naturmaterial och jobba med det. Då vi varit på studiebesök i Sverige märkte man att de har kommit mycket längre på den fronten, säger Karlsson.
De intygar att mycket har hänt under de senaste två åren. Tidigare gjorde man enstaka utflykter, men nu är utomhusvistelsen en naturlig del av dagisvardagen – trots att man inte gått in för utomhuspedagogik rakt av.
Intresse och inspiration
Projektledare Aija Mäkinen håller i trådarna för projektet Kreativ kretsloppsresa som strävar efter att inspirera barnen inom småbarnspedagogiken till naturenlig odling och kompostering.
Sammanlagt sju pilotgrupper deltar i projektet. Förutom Villa Kamomilla är gruppfamiljedaghemmen i Tennby, familjelekparksverksamheten som flyttat till Tummelisa, en grupp i Pjukala, utomhusgruppen Regnbågarna vid Kirjala daghem, Björkhagens daghem samt Houtskärs daghem med i projektet.
– Projektet har hjälpt till med olika saker, till exempel verktyg, teknisk utrustning, odlingslådor, komposter med mera. Meningen är att vi ska få barnen att bli intresserade och inspirerade att se på kretsloppet från olika håll och testa utrustning för att se vad som fungerar och vad som kanske inte gör det, berättar Mäkinen.
Du kan läsa mera om projektet och bland annat se videoklipp från de olika pilotgrupperna på kreativkretsloppsresa.blogspot.com.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.