NTM-centralen erbjuder byråkrati i stället för empati
Oenigheter mellan invånarna och NTM-centralen, kan man läsa i ÅU. Diskussionen om Vånovägen, som går mellan Sattmark och Våno i Pargas, går het bland invånarna i trakten. Vägunderhåll väcker känslor, året om.
Till ÅU berättar invånare i trakten att Vånovägen är så dålig att man skulle få sig en skönare bilresa på åkern bredvid. NTM-centralen anser däremot att vägen inte är i nämnvärt sämre skick än andra grusvägar. Sannolikt har båda parterna rätt. Hur ska man lösa en konfliktsituation där båda parterna har rätt?
Vånovägen har tillfälligt fått en större roll i området, då Lillholmens bro renoveras. Renoveringen av bron förväntas vara färdig år 2022.
Att vägen är i bedrövligt skick är alla, även områdesansvarige Markus Salminen vid NTM-centralen, överens om. Planer på underhållsarbete av vägen finns enligt Salminen, men vädret avgör när man kan utföra förbättringsåtgärderna.
Vägar väcker ofta känslor, oberoende av plats eller årstid. När känslorna möter den pragmatiska statliga tjänstemannen möter också två olika verkligheter varandra. De statliga anslagen för vägunderhåll motsvarar sällan bybornas syn på vägens skick och behov av grundrenoveringsåtgärder.
Kommunikation är i allmänhet svårt. Kommunikation är speciellt svårt när känslor ställs mot statsbudgeten, knappa resurser och myndigheternas regelverk. NTM-centralen har ingen lätt uppgift. Hur koordinera och prioritera olika önskemål som framförs och krav som ställs?
Det faktum att NTM-centralen erbjuder byråkrati i stället för empati är också förståeligt, men det gör inte groparna i vägen mindre eller färre. Det gör inte heller det lättare för motparten att förstå problematiken. Kraven och önskemålen från användarna av vägar är många och ofta orealistiska. Därför behövs regelverk och byråkratiska statliga bestämmelser.
Pengar och budgetanslag styr statens verksamhet, även vägunderhållet. Statliga pengar handlar om politik och prioriteringar i politiken. De statliga pengarna fördelas mellan de regionala NTM-centralerna. I Egentliga Finland och Satakunta finns cirka 8 000 kilometer statliga vägar, av vilka cirka 2 000 kilometer är grusvägar.
Största delen av väghållningen består av skötsel, underhåll och förbättring av vägarna. Av finansieringen för basväghållningen läggs cirka 90 procent på underhållet. Den återstående finansieringen riktas enligt NTM-centralen till regionala investeringar och planering.
När det uppstår ett läge där lokalbefolkningen och NTM-centralen inte förstår varandra, kan situationen inte lösas enbart med att hänvisa till budgetanslagen. Det har också stor betydelse hur kommunikationen sköts. Ännu mera öppenhet och information från statens sida behövs. Genom att öppna upp siffrorna skapar man mera förtroende och förståelse. Det här gäller även den regionala finansieringen av vägunderhållet och annan regional statlig verksamhet.
Utöver tydligare kommunikation borde statens tjänstemän också lära sig giraffspråket. Nonviolent Communication, även kallat giraffspråket, är en kommunikationsprocess som utvecklats av den amerikanske psykologen Marshall Rosenberg.
Giraffspråket går ut på att man skapar sig ett språk där man är i kontakt med varandra utan värderingar, analyser och rätt eller fel. I korthet handlar det om att morra som en varg eller att lyssna aktivt som en giraff.
För att illustrera ett konstruktivt beteende i en konfliktsituation använder Rosenberg giraffen som med sin långa hals och stora hjärta symboliserar överblick, ärlighet och empati. Giraffen reflekterar och lyssnar till motpartens behov och tar till sig motpartens syn på saken.
Som en kontrast till det förhållningssättet står vargen, som när det blåser upp till bråk är snabb med att visa tänderna och morra på ett aggressivt och hotfullt sätt. Vargen är ofta omedveten om hur hen framstår och försvarar sig i tuffa situationer genom att angripa och till och med såra sin motpart.
Giraffspråket handlar inte om att ge motparten rätt utan om att tydligt och genom att respektera motparten förklara vilka regelverk som måste följas och varför. Giraffspråket fyller inte heller groparna i vägen, men det kan eventuellt skapa en större förståelse för hålen, tills nya budgetanslag beviljas.
Ibland kan den enskilda människan också vinna på att använda giraffspråket, då hen talar med myndigheterna. Slutresultatet kan då bli bättre.
Tom simola har rätt i rubriken,NTM-centralen bjuder på byråkrati,o tyvärr är de allt för ofta så att användarna av den service NTM erbjuder inte tillfredsställer användarna.Vi tycker att vi inte blir tillräckligt bra omskötta!Han talar om vargar o giraffer,jag tycker NTM borde vara en leijonhona med ungar,ungarna är vi användarna som skall skötas om på bästa sätt,honan skall ryta till leijonhanen som är staten om mera pengar.Honan skall vara aktiv o alert hela tiden mot alla hot o faror så ungarna har de bra,bevisa för leijionhanen att nu behövs mera mat ligg inte där o sov.Leijonhonan skall inte vara den lata leijonhanen som det nu är.