Nötöbos danaarv går till Centralparken i Pargas
Danaarvet efter en Nötöbo ska användas till att utveckla Centralparken i Pargas. ÅU-foto
Pargas stad har ansökt om att bygga en lek- och klätterställning i Centralparken för ett danaarv som staden fått efter Nötöbon Hans Lindblom. Lindblom avled den 29 september 2018 och lämnade bland annat efter sig en lägenhet på Eriksgatan i Åbo. Staden har räknat med att värdet på arvet är cirka 200 000 euro.
I sin ansökan till Statskontoret daterad den 3 juni 2019 skriver stadsjurist Monica Avellan bland annat: ”danaarvet kunde användas till att vidareutveckla Pargas centralpark till en aktiv samlingsplats för invånare i alla åldrar. Konkret skulle danaarvsbeloppet användas för byggandet av en stor lek- och klätterställning”.
På Nötö är man bestört över hur arvet ska användas. Jan-Erik Karlsson är tidigare långvarig ordförande för Nötö hembygdsförening och ägare av butiken på Nötö. Han tycker att åtminstone en del av arvet skulle ha använts till att hålla Nötö levande eller för att finansiera den nya bryggan i byhamnen som invigdes i juli 2017.
— Hasse var jätteglad över bryggan. Han stod alltid på den och hälsade på passagerarna då Eivor kom till Nötö. Också hembygdsföreningen var väldigt kär för honom och det skulle ha varit bra om föreningen fått en del av arvet för att till exempel upprätthålla danslokalen Havsborg eller hembygdsgården.
Nötö hembygdsförening lät bygga en brygga i byhamnen . Bryggan togs i bruk sommaren 2017. ÅU-foto
Karlsson tycker att staden borde ha varit i kontakt med hembygdsföreningen eller Nagu områdesnämnd för att höra om det skulle ha funnits ett lokalt behov av arvet.
– Man borde föra en dialog med ortsborna om de här frågorna. Hembygdsföreningen upprätthåller till exempel bryggan och dassen som betjänar stadens invånare och som staden egentligen borde sköta om. Ett arv skulle gynna både butiken, caféet och pensionatet.
Statskontoret fattade beslutet om att ge arvet till Pargas stad den 30 september. Dödsboets tillgångar ska nu gås igenom och lägenheten i Åbo realiseras och därför har staden ännu inte hunnit ta ställning till exakt hur pengarna ska användas.
Men det är klart att de går till Centralparken, säger Avellan.
– Naturligtvis. Eftersom det står så i ansökan har vi förbundit oss att använda arvet till det ändamålet.
”Vi kan inte tänka områdesvis”
Någon tanke på att höra med hembygdsföreningen eller Naguborna har det inte funnits och Avellan ser heller ingen anledning till att göra det.
– Det är ingen självklarhet. Det är närmast en operativ fråga hur vi använder pengarna och vad som är aktuellt inom staden. Vi är en enda kommun och vi kan inte tänka områdesvis utan styra pengarna dit de behövs.
Karlsson och hembygdsföreningen skulle ha varit nöjda med ens en liten del av arvet.
– 5 000–10 000 euro skulle ha varit mycket pengar för oss. Hade vi ens ha fått en sandlåda och en liten lekplats vid kaféet i den före detta skolan skulle vi ha varit glada.
Processen kring hur danaarven används förnyas
Efter vinterns hetsiga debatt om ett danaarv i Houtskär lämnade Houtskärsnämndens ordförande Christer Friis (SFP) in en motion vid fjolårets sista fullmäktigemöte.
Han vill att det i stadens förvaltningsstadga Pargas skrivs in att områdesnämnderna bör informeras och att danaarvet i första hand används till förmån för projekt på den avlidnas hemort.
Dessutom vill han att beslutet om hur arvet används bestäms av de förtroendevalda.
Men redan innan motionen har behandlats kommer det att ske förändringar i hur de kommunala danaarven används, säger stadsstyrelsens ordförande Mikael Holmberg (SFP).
– Vi kommer att behandla dem på ett annat sätt än tidigare. Bland att så att det är stadsstyrelsen som fattar besluten och att också de lokala nämnderna hörs. Också den avlidnas hemort ska tas i beaktande.
Under åren 2015–2019 har Pargas stad fått totalt 340.931,90 euro i danaarv.
Artikeln uppdaterad 14.1. klockan 14:00 med värdet på arvet.
För uppgörande av ett testamente måste man inte anlita en jurist. Det går alldeles utmärkt att skriva själv eller att anlita en lekman. Det som behövs är två vittnen som såklart inte har släktband till testatorn.
Håller med dig Paul Lindberg men vanligt folk har inte råd med en jurist för att skapa ett testamente. Det räcker med att säga ordet jurist och så får man en faktura på 300€. Kan ju erkänna att jag vet inte om man måste anlita en jurist för testamentet men hur gör man annars?
Med testamente kan man utesluta alla snikna arvtagare inklusive staten undantaget
bröstarvingar, som oberoende av testamente alltid har rätt till laglott, som är
hälften av normal arvslott. Med andra ord uttryckt lönar det sig att upprätta testa-
mente för var och en, som saknar bröstarvingar för att undvika ovannämnda situatuioner.
Med hjälp av testamente kan snikna arvtagare göras besvikna….
Litet bättre spelöga hos politiker och tjänstemän i Pargas skulle inte
heller skada.
Det är så sant vad t.ex Stefan Jernström och Jan-Erik Karlsson skriver om Danaarvet efter Hasse.
Vi som tillbringat tid på Nötö kände nog alla Hasse. Nötö var viktigt för honom, han tillbringade så mycken tid han kunde på holmen i stugan han ärvt efter sina föräldrar. Tycker att det skulle vara självklart att man reder ut vad som kunde göras på en dana-arvgivares hemort, i synnerhet i det här fallet.istället för att slentrianmässigt slänga in ett beslut om hur arvet kan användas. Det görs mycket arbete av frivilliga att hålla Nötö samhälle levande. Där finns ju också ett verkligen unikt kapell som nog kräver underhåll.
Håller med Carita Eklund och skiv ett testamente oberonde om man har arvingar eller ej så att arv inte kan missbrukas. Bättre att något går till välgörenhet än att staten/myndigheter stjäl ett värdefullt arv.
Renovera och bygg nya skolor istället för Centralparken och några svindyra designklätterställ. Det finns viktigare saker att få i skick.
Höjden av svinaktighet och girighet att bara fara iväg med andras arv.
Tydligen sniffar man kalkdamm i kaffebordet i Pargas-Pargas 🙂
Hups hups kanske Nötöborna behöver det själv Centralparken tillräckligt utspökad fy skäms besluts fattare
Återigen blir man bestört. Områdesnämnderna ska utan vidare beredas möjlighet att ge utlåtande om vart de eventuella pengarna styrs. Min absoluta åsikt är att den avlidnas hemort bör prioriteras. Dessutom är det enligt min syn på saken ingen operativ sak utan beslutet ska fattas av de förtroendevalda och inte ev tjänstemännen. Och tjänstemännen verkställer det som de förtroendevalda besluter. Så ska det vara. Och inget annat. Denna arrogans och nonchalans är rentav bedrövlig! Hoppas att Holmbergs åsikt skrivs in i förvaltningsstadgan.
Uppmana vänner och bekanta att skriva testamente! Pargas stads tjänstemän vet inte vad som önskas eller behövs ute i bygden och eftersom de i huvudsak rör sig i Pargas Centrum ser de användning för pengarna där. All satsning på barn och unga lönar sig för staden, de tänker inflyttare och skattepengar vilket är bra! Vi som inte bor i Pargas Centrum behöver hjälpa dem att se vad som behövs på andra ställen men tills vi hinner med det är testamnterad kvarlåtenskap enda garantin för att pengarna kommer närmiljön till gagn.