Nordiska rådet behandlar den inskränkta rörelsefriheten – ”Sveriges linje gjorde det svårt att koordinera beslut”
Under veckans tre första dagar samlas Nordiska rådet till möte, som på grund av coronapandemin och de stängda gränserna hålls enbart digitalt.
Högst upp på mötesagendan står diskussioner om samma ämne, hur den begränsade nordiska rörelsefriheten påverkar området och hur man kunde hantera eventuella framtida kriser bättre.
Erkki Tuomioja (SDP), ordförande för den finländska delegationen, är optimistisk inför mötet. Han tror inte att länderna kunde ha hållit gränserna mer öppna under pandemin, och en orsak till det är Sveriges val att hantera krisen så annorlunda än övriga nordiska länder. Men de stängda gränserna torde enligt honom inte leda till bestående sprickor i det nordiska samarbetet.
– Alla länder fattar sina nationella beslut och det hade inte ens varit möjligt att fatta fullständigt gemensamma beslut på nordisk eller europeisk nivå. Däremot utesluter det inte att man hade koordinerat besluten mer länderna emellan, säger Tuomioja.
– Det är fullständigt klart att Sverige valt en annorlunda linje och på grund av det har det inte funnits så stora möjligheter att koordinera i Norden.
Arkiv/Jenny Jägerhorn-TabermannRörelsefriheten fungerade väl innan pandemin
Finland tog vid årsskiftet över ordförandeskapet för Nordiska rådet. Redan sommaren 2019 enades de nordiska samarbetsministrarna om en ny vision för Nordiska ministerrådet. Norden ska bli världens mest hållbara och integrerade region fram till år 2030.
Då knappt nio år återstår befinner sig Norden i en situation där det inte är möjligt att alls resa mellan länderna på grund av pandemin, men hur kommer situationen att se ut den dagen gränsrestriktionerna kan slopas?
Heli Mäkipää, som arbetar med gränshinder i området vid Nordiska ministerrådets informationstjänst Info Norden, tror att gränsrestriktionerna kan ha satt bestående spår.
– Jag hoppas att vi inte kommer att se bestående följder av de stängda gränserna, men jag ser en risk för att vi trots allt kommer att göra det, säger Mäkipää.
– Jag kan tänka mig att folk i framtiden kommer att fundera två gånger innan de väljer att flytta för att exempelvis jobba i ett annat nordiskt land. Man har insett att gränserna verkligen plötsligt kan stängas.
Sedan 1950-talet har det rått nordisk passfrihet och det ska i praktiken vara möjligt att som nordbo röra sig smidigt och fritt inom området.
Är detta en vision till pappers eller fungerade det också i praktiken innan pandemin?
– I de flesta fall fungerade det bra. Visst finns mindre detaljer som kan skapa problem för en del individer, men på det stora hela fungerar rörelsefriheten inom Norden, säger Heli Mäkipää.
Hon nämner exempelvis att finländska män som arbetar i Norge inte alltid har rätt till pappapenning ifall de blir föräldrar.
– I Norge bestäms pappapenningen utifrån mammans rätt att få mammapeng i Norge. Om mamman till barnet inte har rätt till mammapeng i Norge så blir också pappan utan sina pengar, säger Mäkipää.
För att förenkla för nordbor som vill flytta mellan de nordiska länderna har Nordiska ministerrådet gjort upp en databas där man samlat olika problem som medborgare upplevt i samband med flytt.
Mäkipää betonar ändå att coronapandemin har förändrat läget radikalt.
– Vi har sett att länder tar sina egna medborgare i beaktande då de fattar beslut i kristider, men inte dem som är mer mobila och exempelvis endast jobbar i landet.
Henri Forss/SPTMer samordning i kristider efterfrågas
Finlands minister för nordiskt samarbete Thomas Blomqvist (SFP) håller med Mäkipää om att den nordiska rörelsefriheten fungerade bra, men att den fått sig en törn i samband med pandemin.
Han säger ändå att samarbetet på regerings- och ministernivå inte har lidit av pandemin.
– Vi har till och med haft ett tätare samarbete än tidigare.
Blomqvist säger att Finland under ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet startat två separata projekt som båda uppstått till följd av pandemin. Det ena handlar om att bygga upp en bättre gemensam beredskap för att svara på kommande kriser, och det andra handlar om att utreda konsekvenserna av det senaste årets inreserestriktioner.
Blomqvist hade själv önskat att man inom Norden skulle ha klarat sig med lindrigare inreserestriktioner, och han hoppas att regionen nu kan ta lärdom av det senaste året.
– Jag tror att det finns saker som vi hade kunnat göra bättre, men eftersom frågan fortfarande utreds så kan jag inte utan att ha facit i hand säga exakt vad.
En sak han ändå nämner är mer samordning kring inreserestriktionerna.
– Eftersom virusläget varierar länder emellan kan man självfallet inte ha exakt samma regler, men inför framtida kriser kunde det vara bra att åtminstone eftersträva att tillämpa liknande regelverk.
Distansmöten tär på kvaliteten
Nordiska rådet ska enligt planen mötas nästa gång i Oslo kring midsommar. Tuomioja tror ändå att också det mötet kommer att ske på distans.
– Mötena har blivit fler under coronapandemin, men trots det har kvaliteten sjunkit och det är väldigt frustrerande. Vi kommer antagligen under det pågående mötet tvingas konstatera att också mötet i Oslo måste ske på distans.
Han hoppas att det därpå följande mötet i Köpenhamn i början av november ska ske på plats så att alla nordiska länders representanter för första gången på väldigt lång tid kunde mötas.
– I samband med det mötet måste huvudfrågan vara hur länderna bättre ska kunna hantera framtida kriser gemensamt. Vi måste nu grundligt gå igenom åtgärderna under coronapandemin. Jag hoppas att vi också här i Finland i riksdagen kommer att diskutera frågan innan det mötet, säger Tuomioja.
Sofia Westerholm
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.