I Finby dog SFP-stödet ut totalt efter fusionen med Salo – men Finbysvenskarna finns ännu kvar
Insprängt som en kil mellan Kimito och Bromarv ligger gamla tvåspråkiga Finby kommun, en samling öar där befolkningen i varierande grad pratat svenska. Sedan 2009 är området inom Salo stads gränser och i och med det finskt.
Men det bor inte många finlandssvenskar här i dag. Vid tidpunkten för sammanslagningen den 1 januari 2009 bodde 742 personer i kommunen, varav 11 procent var svenskspråkiga.
Med tanke på andelen svenskspråkiga har SFP haft en stark ställning. Partiet fick i Finbys sista egna kommunalval 2004 13,2 procent av rösterna.
Efter sammanslagningen dog SFP-stödet totalt – i kommunalvalet 2017 fick partiet bara sju röster eller 1,8 procent.
Vägen dit slingrar sig genom trakter som länge varit officiellt helfinska men ju närmare byn man kommer, desto fler ortnamn som vittnar om svenska influenser dyker upp. Väl i Finby finns de gamla tvåspråkiga skyltarna ännu kvar. Vissa namn såsom Utö – Ulkoluoto finns på båda språken medan andra, såsom Förby, är bara på svenska.
Den svenska skyltningen finns ännu kvar.
En av de tidigare SFP-aktiva svenskspråkiga är Karita Westberg. Hon bor allra längst ut i Finby skärgård, på Utö, tillsammans med sin man Kurt Westberg.
Deras tre barn är vuxna, men de bor kvar på gården där Karita är uppvuxen. Från sin brygga har familjen utsikt över både Nyland och Åboland. Över vattnet är det bara ett längre stenkast till andra sidan, men landvägen är det 45 kilometer till Kimito centrum.
– Förr fanns här flera svenska skolor. Våra två äldre barn har gått i finsk skola från lågstadium till gymnasium, men dottern Jenny valde att gå i Kimito högstadium och gymnasium. Både hon och vår äldsta son studerar nu i Åbo på svenska, berättar Karita.
Till vänster har Karita och Jenny Westberg Bromarv, till höger Kimitoön.
Karita var fullmäktigeledamot för SFP så länge Finby var självständigt men valde att inte kandidera till det nya stor-Salos fullmäktige 2008. Orsaken var främst praktisk.
– Det är en sak att köra 20 minuter för möten i Finby centrum och en helt annan att köra en timme till Salo centrum. Det har inte jag tid med.
Paret Westberg tycker det är väntat att knappt någon nu stöder SFP i Finby, trots att SFP:are i Salo centrum ställt upp.
– Vi Finbybor är så få att vi alla måste ställa oss bakom en person för att alls få in någon som driver Finbys intressen i fullmäktige, säger Kurt och får medhåll av Karita.
– Man får svälja de partipolitiska intressena och samarbeta över gränserna.
Att det totala valdeltagandet har minskat kommer däremot som en överraskning.
– Så länge vallokalerna finns kvar i Finby så röstar åtminstone vi i varje val.
Utö ligger längst ut i Finby skärgård.
Kulturen är sådan i Finby att man pratar sitt eget språk där det går, annars byter man till det andra inhemska. Marthorna var den sista enspråkigt svenska föreningen – nu för tiden organiserar sig Finbyborna i samma föreningar oberoende språk. Karita upplever inte att hon någonsin skulle ha behövt ställa sig på barrikaderna för den svenska servicen under sina år som kommunpolitiker.
– Det finns en förståelse bland de finskspråkiga Finbyborna för att området är tvåspråkigt.
– Dessutom finns det inte en Finbybo som inte behärskar finska, påpekar Kurt.
– Men det betyder inte att vi svenskspråkiga inte uppskattar att få prata vårt modersmål, utan bara att det inte är ett akut problem, tillägger han.
Karita berättar att majoriteten var svenskspråkig under hennes mammas uppväxt, ända fram till kriget, då karelska flyktingfamiljer och finska gruvarbetare började flytta in till kommunen.
Det finns inte mycket kommunal service kvar i Finby överhuvudtaget. Äldrehemmet har stängt och Karita är rädd att lågstadiet Särkisalon koulu kan gå samma öde till mötes. Då dör Finby, tror hon.
– Salo stad ger inget gratis. Finbyborna får kämpa hårt för att få hit nånting, såsom till exempel servicepunkten som nu finns i det gamla äldrehemmet.
– Vi har förlorat den dagliga kontakten med kommunen. Förr, om man hade ett kommunalt ärende, så kunde man prata om det med politikerna på byn. Nu för tiden pratar man med blanketterna, säger Kurt.
Kommunvapnet pryder en fyr i centrumparken.
På grund av den stora skillnaden mellan Salo stad och Finby förespråkade vissa Finbybor i tiderna en samgång med Kimitoön i stället. Vägen till Kimito centrum är inte mycket längre än den till Salo, men öns språkförhållanden avskräckte de finskspråkiga Finbyborna.
– Kimitoön är en skärgårdskommun som till stor del liknar Finby. Jag tror de hade haft en större förståelse för våra behov.
Karita tycker ändå att samarbetet med kommunen är bättre nu än förr, och en samgång med Kimitoön är det inte längre någon som pratar om.
– Salo stad har fått upp ögonen för oss, det här är ju stadens enda riktiga skärgård. Folk har börjat fatta vilka turismmöjligheter det betyder.
I centrum av Finby finns bybutiken Tiiranta. I ena ändan finns ett café, där ett gäng byggarbetare intar dagens lunch. Språket som talas är finska. Ett tiotal hinner gå ut och in i butiken så länge jag själv lunchar. För att vara en kommundel med cirka 700 invånare reagerar jag på att det är rätt mycket liv i det lilla centrat.
Utanför finns en prydlig park med nya skateramper och jag ser en handfull som är ute på promenad med hunden. Finby kanske inte växer, men stagnerar inte märkbart heller.
Trots det övervägande finska klientelet berättar kassabiträdet att man nog har nytta av svenska i hennes arbete. Hon kan inte själv språket, men förstår så pass bra att hon kan betjäna svenska kunder så att båda pratar sitt eget språk. Det finns äldre Finbybor som gärna använder svenskan i butiken, berättar hon.
Utanför bybutiken står Ulla och Seppo Ahlqvist som ska uträtta ett postärende. De är finskspråkiga, men säger sig förstå en del svenska.
– Nog har Finby alltid varit märkbart tvåspråkigt, särskilt förr i tiden och längre ut på öarna. Men de pratar finska med oss och svenska sinsemellan, berättar Ulla.
Vad tycker ni om fusionen med Salo, så här 10 år senare?
– Nå, det är väl si och så. Mycket har stängt, men i och för sig så har det ju kommit nytt istället, menar Seppo.
Det pratades i tiderna också om en sammanslagning med Kimitoön. Hade det varit bättre?
– Kanske för de svenskspråkiga, men jag tror inte det sist och slutligen skulle ha förändrat så mycket, säger Ulla.
Hur länge kan då svenskan överleva i ett språkligt gränsland i en stor finsk kommun? Karita Westberg tror åtminstone inte på ett omedelbart utdöende.
– På kommunal nivå får man inget på svenska. Men så länge de unga pratar svenska hemma så kan språket nog finnas kvar i lokalsamhället.
– Jag tycker det är viktigt att föra vidare svenskan. Jag menar, det har ju bara varit positivt för mig att kunna svenska, inflikar dottern Jenny.
Här ligger Finby på en karta.
Läs också: Kommunsammanslagning passiverar väljarna i små kommundelar – mönstret i Åboland tydligt
Fredrik Häggman
050–3399547/fredrik.haggman@aumedia.fi
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.