Niinistös popularitet gör inte Finland till Nordkorea
Ingen har lyckats utmana Niinistö. Specialforskaren Jenni Karimäki säger att populister som Laura Huhtasaari och Paavo Väyrynen driver frågor som inte känns aktuella. Foto: Dan Lolax
Sauli Niinistös försprång i gallupundersökningarna inför presidentvalet är i sig inget förvånande, säger Jenni Karimäki, universitetslektor och specialforskare vid Riksdagsforskningscentret vid Åbo universitet.
Också tidigare sittande presidenter som ställt upp för omval har haft en stark ställning.
Karimäki påpekar att också Tarja Halonen (SDP) lede stort i gallupundersökningarna inför valet 2006. De sista veckorna tappade hon en del av försprånget, och i det här avseendet är Niinistös starka stöd exceptionellt.
Niinistö position som ohotad etta har varit det mest bestående intrycket av valkampanjen så långt, säger Karimäki.
– Som forskaren Erkka Railo sa i Yle i måndags så är Niinistös största hot han själv.
Hon har svårt att förstå dem som säger att Niinistös popularitet är något dåligt och till och med ett hot mot demokratin.
Stödet tyder på att Niinistö motsvarar folks uppfattning om hur en bra president är. Dessutom gör det osäkra internationella läget att folk väljer ett välbekant och tryggt alternativ.
Att han är omtyckt gör inte Finland till Nordkorea, säger Karimäki.
– Vi har demokratiska val. Men det är klart att om en kandidat är överlägsen så tar det udden ur valkampanjen.
Karimäki har svårt att se att någon skulle hände under de sista dagarna inför valet som på allvar skulle få majoriteten att omvärdera sin uppfattning om Niinistö.
Det skulle i så fall kräva att någon av de andra kandidaterna lyckas utmana Niinistö på ett sätt som får den sittande presidenten att uttala sig tanklöst, och som samtidigt lyfter utmanarkandidaten.
– Många förväntade sig att Paavo Väyrynen skulle ta den rollen men hans utspel har egentligen inte tagit fart.
Liksom Niinistö ställer Väyrynen upp i valet med en valmansförenings stöd.
Hurdant avtryck har populister som Väyrynen och Laura Huhtasaari gjort i valkampanjen?
– Väyrynen hade stöd när han samlade namn för att kunna ställa upp, men både han och Huhtasaari har tagit upp frågor som förlorat momentum. EU-kritiken var relevant när det diskuterades stödpaket till Grekland och under den ekonomiska krisen. Också invandrarfrågans relevans har passerat för den stora allmänheten.
Karimäki gissar att valdeltagandet kommer att sjunka, jämfört med det förra presidentvalet. Speciellt de som annars är benägna att inte rösta i val kommer att tro att saken är redan avgjord och stanna hemma på valdagen.
Sannolikt är valresultatet redan klart, men Karimäki utesluter inte att det blir en andra omgång. Även om de övriga kandidaterna inte personligen får några stora andelar av rösterna så är de så pass många att de kan snuva Niinistö på att få en majoritet av rösterna.
I valet 2012 var Pekka Haavisto Niinistös utmanare. Hur har han klarat sig i denna valrörelse?
– Helt klart finns det inget Haavisto-fenomen den här gången. Efter Niinistö är han den med störst stöd men stödet överstiger den här gången inte partiets, De grönas, stöd, som fallet var 2012.
Vad beror det på?
– Haavistos framgång för sex år sedan kom efter att Sannfinländarna överraskat med sin skrällseger i riksdagsvalet. Stödet för honom var ett sätt att yttra en värdeliberal linje efter Sannfinländarnas framgång.
Haavisto är trots allt den i valrörelsen som enligt opinionsmätningarna får en majoritet av De grönas väljare bakom sig, även om marginalen är knapp. De övriga kandidaterna tvingas se de egna leden sluta upp bakom Niinistö.
Karimäki säger att det här är ytterligare ett tecken på hur annorlunda presidentval är jämfört med riksdagsval och kommunalval. I valet av president är väljarna benägna att gå över partigränserna. Det handlar inte om partipolitik utan om personval.
Nils Torvalds (SFP) har enligt gallupundersökningarna minst stöd av kandidaterna. Karimäki tror trots det att Torvalds val att driva frågan om ett finländskt Natomedlemskap tjänat honom.
Natofrågan har gett Torvalds synlighet, säger hon. Hade han varit på samma linje som de övriga kandidaterna skulle han inte ha stuckit ut lika mycket.
– Att han inte har ett större stöd tyder på att Natofrågan inte avgörs i presidentvalet.
Valdeltagande 2012 var i första omgången 72,8 procent och i andra omgången 68,9 procent.
Jenni Karimäki om…
- Matti Vanhanen (C): Han gjorde bra ifrån sig i Yles utfrågning men för den stora publiken är det svårt att skilja Vanhanens linje från Niinistös.
- Merja Kyllönen (VF): En ung kandidat som, trots att hon har ministererfarenhet, är obekant för många, som Europaparlamentariker brukar vara.
- Tuula Haatainen (SDP): Har bra fört fram sin feministiska utrikespolitiska linje, som berör kvinnors och barns rättigheter.
Förhandsröstningen börjar i dag
- Tisdagen den 23 januari är sista dagen för förhandsröstning i Finland.
- Förhandsröstningstiden utomlands är 17–20 januari.
- Väljaren ska ha med sig ett identitetsbevis med foto vid röstningen, exempelvis pass, id-kort eller körkort.
- Information om var förhandsröstningsställena finns och när de är öppna finns på webbplatsen www.vaalit.fi
- Information om förhandsröstningsställena ges också på det avgiftsfria servicenumret 0800 9 4771.
- Valdagen är söndagen den 28 januari.
- På valdagen är vallokalerna öppna mellan klockan 9 och 20.
- Anmälan till hemmaröstning ska lämnas in senast den 16 januari
- Personer, vars rörelseförmåga är så begränsad, att de inte utan stora svårigheter kan ta sig till ett röstningsställe, kan rösta på förhand i sitt eget hem.
- Anmälan till hemmaröstning ska lämnas in till centralvalnämnden i den egna kommunen senast den 16 januari före klockan 16.
- Om ingen av kandidaterna får över hälften av rösterna i den första omgången, förrättas en ny omgång söndagen den 11 februari.
- Den andra omgången förrättas mellan de två kandidater som fått flest röster.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.