Nej, CBA är inte ett verktyg för bilälskare
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Spårvagn i Åbo. Eftersom Valentin Lindéns insändare om vår gemensamma vän Barbie vänder sig till mig, får jag väl lov att kommentera den.
För det första: Lindén har uppfattat mig rätt. Efter att ha tagit del av den gedigna utredning som publicerades i maj har jag ändrat ståndpunkt. De förväntade positiva effekterna av spårvägen – såsom den presenteras – är inte stora nog för att uppväga kostnaderna. Därtill kan mycket av det man eftersträvar med spårvägen uppfyllas på andra, billigare, sätt.
För det andra: Jag står helt främmande inför Lindéns beskrivning av den samhällsekonomiska kalkylens introduktion i Finland. Man ”utvecklade” nog inte CBA för att motivera några vägbyggen. Om det gick att finna något exempel på detta, vore det intressant (men det låter onekligen lite konspirationsteoretiskt). Sparad resetid är förvisso en stor faktor i analysen, men det gäller för kollektivtrafiken lika väl som för biltrafiken.
För det tredje: Det är sant att man svårligen kan beakta strukturella effekter i CBA. Däremot är det inga problem att beakta ökat kollektivåkande som är lätt att kvantifiera. Nyttan av de strukturella effekterna avgörs vanligen vid sidan om (som man till exempel har gjort i fallet ”entimmeståget”) och som sedan vägs in i investeringsbeslutet.
För det fjärde: Jag har ingen djupare insikt i hur trafik- och passagerarprognoser görs upp. Men det finns nog ingen ”CBA-modell” för det. Dessa prognoser ligger på ”inputsidan” i analysen och själva analysen är inte beroende av hur de har gjorts. Vad jag kan se verkar generalplanens prognoser vara väl gjorda.
För det femte: Inkomsterna från tomtförsäljningen och liknande uppskattas bli en viktig faktor i finansieringen, någonstans kring knappt 150 miljoner. Men med detta klarar man nog inte av projektfinansieringen. Dessa inkomster är därtill bara en del av helheten i den kommunekonomiska kalkylen. Slutsumman i den väntas i alla alternativ bli klart negativ, någonstans närmare 200 miljoner. Betydelsen av värdet av hyreshusen i Kråkkärret öppnar sig inte för mig.
Jan-Erik Wiik
Uittamo
Till Halonen: med frågorna om oljuden från snabbspårvagnarna kan du också vända dig till Turun Raitiotie Oys verkställande direktör Juha Saarikoski, som också färdigställde snabbspårvägslinjen 15 i Esbo och Helsingfors 10 månader på förhand i budgeten (förutom att smörjnings- systemet ”glömdes” tydligen). Vi hoppas naturligtvis på mera svar från de mest relevanta experterna på den här frågan om ljudproblemen – utöver det som Helsingin Sanomat lyft fram redan.
Till Halonen: Det går ändå inte att ersätta all spårvägstrafik med några elbussar, annars skulle vi inte ens ha de spårvägssystem som finns i vårt land idag. Men det är dessutom inte möjligt att ersätta allt med bussar av många olika skäl som att en spårvagn sväljer tre bussar, och gatornas utrymme är för litet för motsvarande biltrafik vilket också gäller Åbo och Åboregionen och därför behöver användas mera effektivt med snabbspårvagnar som ger plats åt nödvändig bilism. Det här med oljud och sånt från spårvagnar kommer ändå att finnas kvar i någon form men det är ju bara att vänja sig vid det – dock är det tydligt att man testar nya smörjnings- system i Tammerfors och kommer att göra det också i Helsingforsregionen, medan man i Åbo Snabbspårväg bör ytterligare att undvika att bygga alltför branta kurvor för snabbspårvägen vilket är ett annat sätt att förebygga oljuden. Och grundlig byggplanering som Halonen nämner, exakt.
Till Henrik Halonen: ifall du kan använda Facebook, föreslår jag att du kollar in gruppen Raitiotie Turkuun-pikana, För att se om vi har diskuterat den här saken där redan och det som Helsingin Sanomat lyfte upp. Jag är inte heller någon expert på frågor om oljud från spårvagnar men i allmänhet kan konstateras att det är viktigt att då man bygger spårvägar undviker alltför branta kurvor och att man i Tammerfors testar nya smörjnings- system fortsatt och det utreder man hur man kommer att göra det också på snabbspårvägslinjen 15 i Esbo och Helsingfors.
Ännu om spårvagnen.
Hörde från tekniskt kunniga källor i Helsingfors att två spårvägsrelaterade saker har orsakat huvudbry åtminstone i Helsingfors. Huruvida de är relevanta också i Åbo vet jag inte ty jag är inte så insatt i spårvägssystem men när man funderar på en jättelik investering så bör allt utredas mycket grundligt.
Bullret från hjul och skenor lär i praktiken ha ställt till betydande problem för innevånarna trots att det från något håll hade försäkrats att det absolut inte är ett problem. Vad gäller eldrivna bussar så vet vi att de är tysta.
En annan sak är att när eldrivna bussar bromsar så kan man ta till vara den frigjorda energin och mata in den tillbaka i batteriet. Detta torde inte var möjligt när det gäller spårvagnar som får sin drivkraft från elnätet via luftledningar.
Vore intressant att höra kommentarer av Valentin Lindèn eller någon annan som är insatt i problematiken.
Henrik Halonen
Åbo