”Ned med kriget” skrev ÅU:s första kvinnliga redaktör
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Det har i år gått exakt hundra år sedan ÅU fick sin första, fasta kvinnliga medarbetare.
ÅU:s första kvinnliga redaktör, Alfhild Holmberg, fick ansvar för spalten ”Ur kvinnans värld” som från år 1922 publicerades varje söndag.
Bland annat Hufvudstadsbladet och Dagspressen i Helsingfors hade dock varit trendkänsligare – där hade kvinnor skrivit i spalterna redan i flera år.
ÅU erkände sin senfärdighet : ”Med dagens nummer begynner ÅU:s kvinnoavdelning. Det må erkännas att detta ske något sentida. De senaste åren har framtvungit kvinnoavdelningar i alla tidningar av någon betydelse.”
I skuggan av de nyligen avslutade krigen – inbördeskriget och första världskriget – behövdes dock kvinnorna:
”Samhällenas ekonomiska, moraliska och kulturella sönderfall genom kriget har varit för stort för att mannen ensam skulle mäkta med deras upphjälpande”.
Alfhild Holmberg var en föregångare på många plan. Hon brann för hem och hushåll och var en hängiven martha.
Hon lyfte enträget fram kvinnors insatser i hemmen. 1936 ställde hon upp som riksdagskandidat för SFP med målet att höja uppskattningen för kvinnornas hushållsarbete.
Det gjorde hon inte för att cementera könsstereotypier. Hon ville istället bredda perspektivet för vad som uppskattades i samhället.
Hon var tidigt ute med sitt ärende: historien har visat att det tog decennier innan man till exempel erkände betydelsen av hemmafrontens insatser under Finlands ödesår 1939-44.
Alfhild Holmberg var modern. Hushållsarbetet skulle inte konserveras, utan utvecklas.
År 1910 skriver hon till sin make Einar Holmberg (som år 1919 blev ÅU:s chefredaktör): ”En dag blev jag telefonerad till sjukhemmet för att åse en demonstration av en ”diskmaskin.” Den var ypperlig. (…) Jag har ungefär 70 mk kvar av ”födelsedagsgåvan” just så mycket som den kostar, dit få de gå. Jag skrev en halv spalt om den i Bbl och betonade att ”varje vaken husmor” bör skaffa sig en diskapparat då det nu finnes en dylik. Jag var väldigt imponerad.”
(Alfhild Holmberg medverkade vid denna tid, då familjen bodde i Borgå, sporadiskt i Borgåbladet).
Handens kunskap och sinne för estetik var ledstjärnor för Alfhild Holmberg. Men det praktiska var inte allt.
I sin spalt i ÅU tog hon, bland tips om vårrengöringen och recept på sillinläggningar, in texter om kvinnosak och politiska rättigheter. Särskilt värnade hon om vikten av kvinnors utbildning och bildning.
Att bli den bästa versionen av sig själv är inget påhitt av 2000-talet. I den krets av kvinnor där Alfhild Holmberg rörde sig var ständig självutveckling en självklarhet. Bildningsivern var samtidigt instrumentell och existentiell: den gav kvinnornas liv både bredd och djup.
Andlig tillväxt sågs som en förutsättning för framsteg.
Progressiva kvinnor som Alfhild Holmberg mötte motstånd.
Trots sin konventionella framtoning som gift, borgerligt sinnad trebarnsmor upplevdes hon i vissa kretsar som hotfull.
Som redaktör för ”Ur kvinnans värld” i ÅU kallades hon snart för ”Urkvinnan” – var det vänligt eller nedlåtande? Många tyckte att hon uppeggade fruntimren mot karlarna.
Alfhild Holmberg blev inte riksdagsledamot. Efter förlusten i valet sommaren 1936 summerades resultatet av Anna Bäckström, ordförande för kvinnosaksföreningen Åbo-Unionen:
”Det förefaller ändå som detta val kanske väckt landsbygdens kvinnor till en smula eftertanke, just för att de sågo männens fruktan för att fru Holmberg skulle bli vald. Det var faktiskt panik bland männen på en del orter, och de förbjödo sina hustrur att rösta på fru Holmberg. (…) ”
Har världen förändrats sedan dess?
Ja och nej.
Alfhild Holmberg (1878-1960) genomlevde två krig som skakade Europa i grunden. Hon var en av tiotusentals mödrar med en son vid fronten.
År 1929 skrev hon i ÅU under rubriken ”Ned med kriget!”: ”Här är kvinnans ställningstagande klart. Vi må med alla till buds stående medel kämpa för fred på jorden”.
Det är ord som ekat genom decennierna.
På kvinnodagen år 2022 är det ett budskap på allas läppar.
Vi som går i Alfhilds fotspår upprepar dem gärna.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.