Naturen och tryggheten lockar skärgårdsflyttare
Lugnet och stillheten lockar inflyttare till Åbolands skärgårdsdelar. Samtidigt kan de lättare livsvillkoren på fastlandet få folk att flytta bort. Bilden är från Södra hamnen i Nagu. ÅU-foto
Det är naturen, levnadsmiljön och den personliga tryggheten som får folk att flytta till skärgården. Det visar den rapport som Nordiska skärgårdssamarbetet har sammanställt på basis av en enkät i Åbolands, Stockholms och Ålands skärgårdar.
De som flyttade bort från skärgården gjorde det främst för att de upplevde att boendemöjligheterna och det allmänna serviceutbudet var bättre på fastlandet.
Ur ett åboländskt perspektiv innehåller rapporten inga revolutionerande nyheter. Av dem som flyttat till skärgården tyckte de allra flesta att deras levnadsmiljö hade blivit bättre, eller till och med mycket bättre jämfört med deras tidigare bostadsort. Också möjligheterna till fritidssysselsättningar hade blivit bättre. Det gällde i synnerhet hobbyer som fiske och båtliv.
Däremot upplevde man att kultur- och det allmänna serviceutbudet hade försämrats så som också tillgången på social- och hälsovårdstjänster.
60 procent av de svarande kände sig välkomna och tyckte att det var lätt att bli delaktiga i lokalsamhället. Endast 15 procent flyttade till skärgården på grund av arbete, medan 20 procent flyttade bort på grund av byte av arbetsplats.
– Den arbetsrelaterade migrationen är inte så stor som man kunde tro, till exempel släktband och viljan att bo i skärgården har också stor betydelse, säger Dan Sundblom, forskare vid Migrationsinstitutet.
Dan Söderblom vid Migrationsinstitutet presenterar resultaten i enkäten ”Morgondagens skärgårdsbo”. Foto: Kim Lund
28 procent av dem som flyttat till skärgården sade sig ha återvänt till sin hemort i Åboland. I Stockholms skärgård var motsvarande siffra endast nio procent.
I enkäten frågades också hur de som är bosatta i skärgården ser på sina livsvillkor och sin livsmiljö. Något överraskande var största delen av de som svarade nöjda med såväl postgången som avfallshanteringen och färjtrafiken medan vägunderhållet fick det sämsta betyget.
Av den kommunala servicen uppskattades skola och dagis högt. Att barnen och ungdomarna har det bra är en förutsättning för skärgårdens överlevnad, säger samarbetschef Annastina Sarlin vid Nordiska skärgårdssamarbetet.
– Det är en ödesfråga att skolorna och daghemmen finns kvar. Dras de in finns det snart inga skattebetalare kvar.
– Samtidigt har vi kanske varit lite anspråkslösa med att marknadsföra det som är bra i skärgården: tryggheten, gemenskapen och miljön. Dessutom är det trots allt lättare att leva och bo skärgården i dag än det var förr i tiden.
Kimitoöns utvecklingschef Gilla Granberg lyssnade på presentationen i Pargas i tisdags. Hon berömmer det gedigna arbetet bakom rapporten och säger att den är till stor nytta för Pargas och Kimitoön i kommunernas arbete för att locka inflyttare. Hon påminner också om vikten att också beakta de många fritids- och deltidsboende i skärgården.
Om social- och hälsovårdsreformen genomförs som planeras ska man kunna välja var man får sin hälsovård och då är det viktigt att vi har en god basservice att erbjuda, säger Granberg.
– Det gäller att lyfta fram den mångfald och alla de aktiviteter som vi kan erbjuda. Här kunde kommunerna och den tredje sektorn tillsammans med företagare och fritidsboende slå sig samman för att jobba fram olika lösningar.
Christer Friis var tillsammans med Maj Björk de enda förtroendevalda i Pargas fullmäktige som deltog i presentationen. Friis konstaterade att det försvunnit mellan 60 och 70 arbetsplatser i Houtskär sedan mitten av 1990-talet och att invånarantalet har sjunkit till under 500. För att få folk att flytta till Houtskär behövs det hyresbostäder och arbetsplatser, säger Friis.
– Kommunens upphandlingsplan borde förnyas så att det skulle vara lättare att anlita lokala krafter, det skulle gynna samhället om pengarna blir kvar på orten. Systemet med upphandling borde bli smidigare, utan att det görs formfel.
Enligt planerna ska Skärgårdssamarbetets enkät presenteras gemensamt för beslutsfattarna i Pargas och Kimitoön i höst. ’
Enkäten ”Morgondagens skärgårdsbo”
Målgrupp: 20–65-åringar som bott över 10 år i skärgården och de som bott där under tio år, samt de som flyttat bort under de senaste tio åren.
Områden: Ålands, Åbolands och Stockholms skärgårdsöar utan fast vägförbindelse.
Sammanlagt 4 500 utskick.
Svarsprocent: 26,5.
Slutsatser: Generellt sett verkar skärgårdsborna vara ganska nöjda med sina omständigheter, även om det finns möjlighet till förbättringar.
Svårt att locka inflyttare om service och tjänster körts ner.
Viljan att leva sitt liv i skärgården är stor hos många, men livssituationen påverkar de faktiska förutsättningarna att bo kvar.
Skärgårdens unika natur och kultur lockar folk till att bo i skärgården.
LÄS HELA RAPPORTEN HÄR: Skärgårdsmigration_24.4_pargas
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.