Naturen lider då stränderna byggs ut
Allt fler stugor byggs också i ytterskärgården. Byggandet och den mänskliga aktiviteten kan påverka till exempel fåglarnas häckning.Foto: Anja Kuusisto
– Fortsätter det så här kommer alla lämpliga stränder att förr eller senare vara bebyggda, och det är alarmerande. Innerskärgården är redan ganska bebyggd och också i utskären börjar man se skrytbyggen.
Det säger specialforskaren Sonja Salovius-Laurén vid institutionen för miljö- och marinbiologi vid Åbo Akademi.
Hon har läst ÅU:s artikel om hur 700 kilometer strandlinje i Skärgårdshavet har försvunnit de senaste tio åren på grund av ökad byggnation. (ÅU 18.8).
Sonja Salovius-Laurén är bekymrad över det ökande byggandet på stränderna.
- Det är alarmerande. Foto: Kim Lund
I dag är cirka 50 procent av stränderna bebyggda och det kan vara svårt för turister och andra tillfälliga besökare att hitta en ledig strand.
Men det är ett missförhållande människan kan leva med. Värre är det för naturen och för djuren och växterna i skärgården.
– Alla ingrepp i naturen är alltid en störning. Det är miljön som förlorar på utbyggnaden.
Salovius-Laurén förklarar: en arts överlevnad beror på artens egenskaper och den miljö den lever i. Ju mindre de här livsmiljöerna blir, desto mer trängda blir de olika arterna och de får det svårare att fortplanta sig.
Varje hus, altan, terrass eller brygga inkräktar på arternas naturliga livsmiljö och när habitaten splittras, minskar den biologiska mångfalden så småningom, säger Salovius-Laurén.
– En enstaka brygga här och där är inget problem, med när de är tusentals får det följder.
Fågellivet påverkas också av byggandet. Foto: Kim Lund
I synnerhet i utskären påverkas det rika fågellivet av byggandet och den mänskliga aktiviteten.
– Det är till exempel inte ofta man ser att folk har sina hundar kopplade på sina öar.
Mekaniska störningar från båtar så som propellrar som rör upp bottenslam, utsläpp, ankare och bojar påverkar också djuren och växterna.
Ett annat problem är muddrandet av stränder och vikar som grävs upp till följd av landhöjningen och ökad vassvegetation. Nya bryggor och större båtar har också gjort att mudderverken har blivit en vanligare syn i skärgården.
Vattnet blir grumligt, vegetationen lider och viktiga lekområden för fiskarna försvinner då vikarnas naturliga trösklar muddras och det varma vårvattnet som är viktigt för leken rinner ut i havet.
Djur- och växtlivet under ytan kan också ta skada av det ökande byggandet. Foto: Kim Lund
Men myntet har också en annan sida som inte är enbart negativ, säger Salovius-Laurén.
– Bygger man till exempel en ny stenpir på en lerbottnen får man en helt ny miljö med vegetation och djur som trivs på hårda bottnar vilket lokalt ökar områdets biodiversitet.
– Men hur vattencirkulationen förändras och hur detta överlag kan påverka miljön negativt är en annan faktor att beakta..
Kommunen borde inte behandla alla områden lika eftersom de helt enkelt inte är lika, utan ge betydligt mindre bygglov i ytterskärgården för att byggnaderna skall passa in bättre.
Salovius-Laurén är oroad över hur kommunerna styr strandbyggandet. Som exempel tar hon Kimitoöns byggordning.
- Byggnaden och dess konstruktioner ska anpassas till miljön.
- Byggnad bör placeras så att strandens naturliga profil inte störs.
- På byggplatsen ska strandzonens växtlighet huvudsakligen bevaras och endast gallring tillåtas.
– Det här är väldigt luddigt skrivet och kan tolkas synnerligen subjektivt.
ÅU-foto
Hon tycker att byggloven är för stora i ytterskärgården där stora hus och villor på mindre kobbar dominerar miljön. Lyxen med WC:n, disk- och tvättmaskiner hör inte heller hemma i den kargaste ytterskärgården eftersom effektiv behandling av avloppsvattnet är så gott som omöjlig, säger Salovius- Laurén.
– Kommunen borde inte behandla alla områden lika eftersom de helt enkelt inte är lika, utan ge betydligt mindre bygglov i ytterskärgården för att byggnaderna skall passa in bättre.
– Kommunerna har ett enormt ansvar för planläggningen och det är säkert svårt att planera områden med tanke på framtida utveckling och behov.
I Kimitoön är den tillåtna byggrätten per byggplats mellan 160 m2 och 240 m2, beroende på området. Man har också lämnat vissa områden obebyggda i generalplanerna. Sådana är till exempel Långsidan och Sandön i Dragsfjärd.
Några byggplatser har endast 80 m2 byggrätt av landskapsmässiga skäl.
I regel bör huset ligga 30 meter från strandlinjen. För bastur finns det inga sådana begränsningar.
LÄS OCKSÅ: Stugorna tar över stränderna – 700 kilometer strand har bebyggts de senaste tio åren
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.