Nativitetsforskare tycker inte man kan tala om en corona-babyboom – ”Det vi ser är slutet på raset vi haft i över tio år”
Barnmorskorna tycker att man – än så länge – inte kan tala om en babyboom i Österbotten. I mars förra året föddes 97 barn på Vasa Centralsjukhus. I mars i år räknar de med ungefär 115 förlossningar, uppger Kaisa Muikku, koordinerande avdelningsskötare på sjukhusets förlossningsavdelning.
— Det är något fler än i fjol, men inte en jättestor skillnad, säger Muikku.
I februari i fjol var det ovanligt lugnt på förlossningsavdelningen i Vasa. Endast 70 barn kom till världen under den månaden.
— Nu har vi redan haft 70 förlossningar, så vi kommer att ha fler födslar än i fjol, säger Muikku.
Inte heller Siv Finne, avdelningsskötare på mödrapolikliniken i Vasa, har märkt någon stor skillnad i mödrapoliklinikens besökarantal.
— Men vi hoppas förstås att babyboomen kommer. Vi behöver fler barn, säger Finne.
Mellersta Österbotten
På Kvinnokliniken på Mellersta Österbottens centralsjukhus i Karleby föddes 150 barn i februari 2020.
— I år väntar vi oss ungefär 120-130 födslar, säger Jessica Wikblad, avdelningsskötare på Kvinnokliniken.
Wikblad säger dock att de har svårt att uppskatta antalet kommande förlossningar på sitt sjukhus eftersom 60 procent av föderskorna kommer från andra närliggande sjukvårdsdistrikt.
”Hunnit stanna upp”
STT och Yle skrev i början på veckan att sjukhusen i Nyland och Egentliga Finland ser tecken på en coronababyboom. I Helsingfors, Esbo, Sibbo, Borgå, Lovisa och Åbo väntar man sig att det föds fler barn i mars än under samma månad i fjol. Det kan till och med handla om tio procent fler i Helsingfors och Esbo.
Muikku tror att en möjlig orsak till att fler väljer att skaffa barn just nu är att folk har mera tid.
— Världen har förändrats mycket och folk har hunnit stanna upp och fundera på vad som känns viktigt för dem.
Trenden har vänt
Anna Rotkirch, forskningsprofessor på Befolkningsförbundet, säger att man inte kan tala om en babyboom.
— För att det ska räknas som en babyboom måste det vara en betydlig ökning i hela landet. En babyboom handlar inte om enstaka fler förlossningar.
I stället menar Rotkirch att tendenserna man nu ser handlar om att raset i nativiteten, som Finland haft sedan 2010, har upphört.
— Om man har en grop och kommer upp ur den gropen kan man inte tala om ett berg, säger Rotkirch.
Sedan 2010 har antalet födda sjunkit för vart år i Finland. 2010 föddes det 60 980 barn i Finland. 2019 var motsvarande siffra 45 613. Även fruktsamheten sjönk i alla åldersgrupper under 40 och ligger nu på 1,37 barn per kvinna.
Men 2020 föddes det 46 452 barn i Finland, enligt Statistikcentralens preliminära siffror. Det är 839 fler barn än 2019. Den nedåtgående trenden har vänt, säger Rotkirch.
— Hela förra året föddes det nästan varje månad lite fler barn i Finland i förhållande till föregående år. Redan före pandemin började det se bättre ut.
Pandemins inverkan
Tillsvidare har coronaepidemin inte påverkat familjebildningen negativt i Finland, säger Rotkirch. Hon säger också att det är jätteviktigt att den inte gör det.
— Om epidemin skjuter upp familjebildningen med två år skulle det ha haft stora konsekvenser.
Värre ser det ut i andra länder, säger hon.
— I länder som USA och Frankrike, där coronaläget varit värre, väntar man sig en kraftig nedgång i fruktsamheten. Det kan till och med hända att fruktsamheten i vissa länder tillfälligt kan falla under ett barn per kvinna.
Fram tills nu är Sydkorea det enda landet i världen där det föds under ett barn per kvinna.
— I dagens västerländska samhällen skjuter folk upp barnskaffandet under kriser. Man vill erbjuda barnet en trygg start.
Just nu håller Rotkirch på med en befolkningspolitisk utredning på Statsrådets kansli. Hon utreder bland annat vad som lett till att nativiteten sjunkit, hur ojämlikhet påverkar nativiteten och unga vuxnas behov och förväntningar. Rotkirch ska också rekommendera vilka politiska åtgärder som behövs för att trygga en hållbar befolkningsutveckling. Resultaten presenteras den 10 mars.
Rotkirch utreder också pandemins påverkan på fruktsamheten. Den grupp som det talats för lite om är de som via konstgjord befruktning eller adoption vill skaffa barn, säger Rotkirch.
— De har verkligen lidit av pandemin.
Upplevd osäkerhet
Rotkirch säger att forskarna ännu inte vet vad som hände under 2010-talet då fruktsamheten i hela Norden överraskande sjönk. Men de tror att det berodde på en upplevd osäkerhet.
— Både en reell osäkerhet, som en pandemi, eller en upplevd osäkerhet gör att folk skjuter upp familjebildningen.
Rotkirch säger att man talar om en upplevd osäkerhet eftersom det i Finland finns få reella risker med att bilda familj. Bland annat fattigdomen bland barnfamiljer är låg i Finland jämfört med andra länder.
— Barnfamiljslivet upplevs som mycket mera stressande bland dem som inte har barn jämfört med dem som har barn. Det känns som en stor risk att skaffa barn.
Rotkirch säger att en kris, som en pandemi, också kan föra med sig en större motståndskraft.
— När ens vardag förändras totalt och samhället är i chock kan folk tänka att klarar vi det här klarar vi också en baby.
Internationellt forskningsprojekt om familjebildning
2020 anslöt sig Finland till den internationella studien Generations and Gender Survey. Studien utreder reproduktiv hälsa, födelsetal, familjerelationer och planer att bilda familj. Studien stöds av bland annat Kulturfonden.
Rotkirch är väldigt glad att Finland är med i forskningsprojektet eftersom det tidigare inte funnits jämförande internationell statistik.
— För att förstå vad som hände på 2010-talet måste vi veta vad människor vill. Om en människa är barnlös, vill personen vara det eller är hen ofrivilligt barnlös? Hela familjepolitikens grund är att stöda folk i det de vill.
Nästa år väntas de första resultaten av studien.
Vilhelmina Öhman/SPT
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.