Nästan 500 år på en kvart – eldsjälar gjorde film av gamla Ekenäskartor – se den här!
I dag publicerades en 16 minuter lång film på Youtube som visar hur Ekenäs har utvecklats som stad under nästan 500 år. I fokus är kartor från slutet av 1600-talet fram till idag men också en hel del gamla bilder på både framsteg och missar.
Det är Ekenässällskapet som presenterar filmen i samarbete med Västra Nylands museum.
Idén till projektet kom från utställningen ”Ekenäs på kartan” med historiska kartor fram till slutet av 1800-talet som stadens museum förverkligade hösten 2021.
– Jag blev så ivrig. Jag förundras över hur roligt det är att se på gamla kartor och bilder, säger Mikael Enberg från Ekenässällskapet.
Så föddes tanken på att utöka den historiska samlingen med nyare kartor fram till våra dagar och göra materialet allmänt tillgängligt med en film.
För arbetet bildades i början av året en arbetsgrupp bestående av Enberg och Mona Salama från Ekenässällskapet och Lena Dahlberg och Zingoalla Rosenqvist från Västra Nylands museum. Börje Broberg från Ekenässällskapet har senare bistått gruppen med textbearbetning och berättarröst.
Filmen framskrider i kronologisk ordning, från konstnärligt utformade historiska kartor till moderna online-kartor och geografiska informationssystem.
Samtidigt med lanseringen av filmen presenteras en utställning kring samma tema.
Utställningen består av kartor och fotografier från olika skeden i stadens historia ur Västra Nylands museums samlingar. Via fotografierna får vi göra en tidsresa och minnas milstolpar genom tiderna. De flesta fotografier är från 1960-talet och de äldsta från sekelskiftet.
Utställningen är i Galleri Perspektivet på Ekenäs bibliotek.
Västra Nylands museumHär kan man på de första kartorna se hur Ekenäs utvecklas från en klunga med ett 50-tal hus och en kyrka på Barckens udde till mer struktur och omfång.
En karta från slutet av 1798 visar hur stadsgränsen går vid Skillnadsgatan som i dag ligger mitt i Ekenäs centrum. Den markerades av en gärdsgård.
Krogen Santa Fe som i dag finns på Skillnadsgatan hade hamnat utanför stadsgränsen på den här tiden.
– Man fick idka handel bara i städerna och det uppbars tull vid stadsgränsen. Det var på sätt och vis en föregångare till dagens mervärdesskatt, säger Enberg.
Huvudhamn på den tiden var Södra viken där det fanns många bryggor magasin, skötbodar och båthus. Större fartyg lastades och lossades förtöjda längre ut. När Södra viken blev för grund flyttade trafiken till Norra hamnen.
Sjöformännen rodde över viken
Stadens handelsflotta var som störst, cirka 60 fartyg, på 1800-talet då Ekenäs hade fått rättigheter att idka handel med bland annat Reval och Stockholm.
Sjötrafiken var livlig och mer mångsidig vid den här tiden och det fanns många farleder i skärgården som vuxit igen sedan dess.
Däremot var vägnätet blygsamt. Där riksväg 25 nu löper förde stadsborna sina kor till och från bete i Björknäs som numera är ett industrikvarter. För att ta sig västerut måste man betala en sjöforman som rodde en över till Österby.
En landsvägsbro till Österby kom först i samband med att Hangö–Hyvingebanan byggdes på 1870-talet. Då hade man debatterat i tiotals år om vem som skulle finansiera bron. Var det Österbybornas eller stadsfolket som drog större nytta av en bro?
En släng av ”Åbosjukan”
De äldsta kartorna är enkla men gemensamt för dem är deras skönhet. Det är trist att se hur kartorna gått från utsmyckade och stiliserade konstverk till dagens sterila och generiska bulkvara. Men samma sak kan kanske sägas om arkitekturen.
I slutet av 1800-talet byggdes den femte stadsdelen med hyreshus i trä längs bland annat Ystadsgatan och Stationsvägen. En stor del av dessa revs dock på 1970-talet för att göra plats för höghus av betongelement.
– Det var mycket diskussion om att riva hus. Vi har ju fortfarande gamla hus i parti och minut men man kunde kanske ha förverkligat det på ett annorlunda sätt. Å andra sidan vänjer man ju sig och ivern att riva och bygga nytt har ju funnits överallt, konstaterar Enberg.
Industrialiseringen syns också i Ekenäs tack vare grundandet av bland annat Hultmans bryggeri, Höijers sprit- och lackfabrik och Ekenäs klädesfabrik i Norra hamnen.
7 miljoner tegel från Pargas
I filmen belyser man också byggandet av Dragsvik garnison där 69 byggnader uppfördes på två år bland annat med hjälp av 7 miljoner rödtegel från Pargas.
Det beskrivs hur gåvohusen uppfördes i Brötet, Ormnäs och Knipnäs i början av 1940-talet för att underlätta situationen efter Hangös evakuering.
Då började man också använda kartor för besökare. De stora konserterna har inte alltid arrangerats i Stallörsparken. En av kartorna visar att det hölls en sångfest i Björknäs 1946 med 4 000 sångare och 10 000 i publiken.
På 1950-talet var behovet av nya tomter stort och nya bostadsområden växte upp på gammal betesmark i Knipnäs och Ormnäs. Det var ofta fråga om typhus, enligt till exempel Puutalomodell.
– De skulle uppfylla vissa kriterier för Aravafinansiering vilket gör att de alla ser rätt lika ut. Om man tappar nyckeln till skafferiet kan man gå till grannen och låna hans.
Harry Holmström/Västra Nylands museumEnberg tycker att arbetet med filmen och utställningen har varit givande.
– Vi har inte funderat på vem som har gjort vad. Det här är frikopplat från personer. Det är intressant att se när och hur nya områden har byggts ut och hur man bott och levt under olika tidsperioder. När bilen kom förändrades ju allt. Gammelboda hade knappast byggts om det inte funnits bilar, säger Enberg och konstaterar att Baggöbron som leder till bland annat Gammelboda byggdes för Jussarös gruvas skull.
De planer som presenterats på vissa kartor har inte till alla delar förverkligats. Men det är fortfarande inte för sent. Enberg har fattat tycke för en karta som i övrigt inte har mycket med verkligheten att göra men där man har ritat en bro från Hagen till Gåsören.
– Det kanske vi kunde börja utreda till näst, säger han.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.