Nästa år stannar tågen vid Logomobron – så här ska de nya perrongerna se ut
Ur tågresenärens perspektiv förnyas bangården i Åbo helt och hållet under banprojektet Kuppis–Åbo.
Tågperrongerna flyttar till ett nytt ställe. Samtidigt förbättras tillgängligheten och säkerheten, framgår det i Trafikledsverkets pressutskick.
De nya perrongerna byggs i området mellan Brahegatan och Formansgatan, och man tar sig till dem via Logomobron.
— Att avlägsna plattformsstigen förbättrar säkerheten på personbangården då man inte längre går över spåren från en plattform till en annan, utan i stället via Logomobron. Runt personbangården byggs också ett stängsel för att förhindra genande över spåren, säger Erkki Mäkelä, projektchef vid Trafikledsverket i pressmeddelandet.
Arco Architecture Company OyÅr 2022 utökades projektets omfattning med en mellanplattform, för att möjliggöra närtågstrafik samt hissar och trappor från Logomobron till perrongen.
Allt som allt byggs tre nya hissar och trappor från Logomobron till de nya perrongerna.
Grundläggningsarbeten för det hela inleds sommaren 2023. När det grundläggande arbetet är klart börjar man bygga hissar och trapphus av stål. De nya perrongerna tas i bruk stegvis under 2024 och 2025.
— Brons utseende får en fortsättning i fråga om nya trappor och hissar, eftersom de upprepar lösningarna och formspråket i Logomobrons nuvarande trappor och stödtorn, säger Ossi Peltokangas från Arkos Oy.
TrafikledsverketI och med ban- och växeländringarna på Storheikkilä godsbangård flyttas stopplatserna för TFÄ-vagnar, det vill säga transportvagnar för farliga ämnen, från Åbo personbangård till Storheikkilä godsbangård.
Tillgänglighet styr
Planeringen av de nya passagerarperrongerna har styrts av tillgänglighet. Perrongernas högtalarsystem och digitala skärmar ger aktuell information om tågtrafiken och undantagssituationer.
Perrongerna blir höga, vilket gör det lättare att ta sig ombord på tåget. Från hissarna och trapporna styrs man till perrongen med obrutna, tillgängliga leder som baserar sig på både känsel- och ljushetskontrast.
Plattor som baserar sig på känsel är både varnande och styrande på perrongområdet. En person med synskada kan med en vit käpp följa tillgängliga leder till perrongområdet.
Varningsplattor å sin sida varnar till exempel för att människan är nära perrongens ytterkant och att det finns ett fall framför. I perrongområdets belysningsplanering har man beaktat belysningsstyrkan.
— En tillgänglig miljö beaktar människors mångfald. Den gynnar oss alla: det är till exempel lättare att stiga på tåget från en hög perrong, vare sig det är fråga om en passagerare med nedsatt rörlighet eller en förälder med barnvagn. Som en positiv biverkning kan också nämnas att det också är lättare att sköta underhållet på ett tillgängligt område, säger Erkki Mäkelä.
Vindskydd och bänkar
Utöver tillgängligheten satsas det på vänteförhållanden på perrongen. Den som väntar på tåget kan sitta på en bänk under perrongtaket, luta sig mot ett räcke eller vid dåligt väder ta skydd på Logomobron.
— De nya taken inspireras av skärmens formspråk på perrongtaket intill den gamla stationsbyggnaden. På så sätt kan perrongområdet knytas visuellt till den arkitektoniskt värdefulla stationsbyggnaden, säger Erkki Mäkelä.
I perrongtaken kommer man också att montera vindskyddskivor. Vindskyddsskivorna kommer inte att vara transparenta, så att man inte kan krocka i dem av misstag. På perrongernas yta kommer också känselbaserade varningsstenar före vindskyddsskivorna, så att även synskadade märker hindret framför dem.
Tillfälliga stationstjänster
Tågtrafiken från Helsingfors återvänder till Åbo station i slutet av 2024. Innan de tillfälliga stationstjänsterna blir klara väntar tågen på passagerare vid perrongen redan i god tid före tågets avgång.
— Planeringen av stationstjänsterna pågår. I samband med stationstjänsterna beaktas infartsparkeringen för bilar och cyklar samt spårtrafikens koppling till den övriga kollektivtrafiken, såsom Fölis bussar, nämner Erkki Mäkelä.
I framtiden betjänas tågresenärer i resecentret som planeras vid perrongerna i ändan mot Aningaisbron.
— Målet är att resecentret blir färdigt innan 2029, säger Åbo stads projektledare Mika Rajala.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.