Nästa år behövs det goda nyheter
Covid-19, dataintrång och utpressning. Det verkar uppstå nya kriser, innan de tidigare kriserna har kunnat lösas. En kris kan vara en nyhet bland andra, men för någon blir den konkret och personlig.
Med bara några veckor kvar av år 2020, kan man konstatera att vi lämnar ett dystert år bakom oss. Coronapandemin har dominerat nyheterna och ändrat dagsrutinerna för de flesta.
Smittspridningen har åter tagit fart under hösten. Situationen i hela världen har förvärrats igen. Det är inte helt osannolikt att coronapandemin kommer att finnas med oss hela år 2021 och i värsta fall ännu längre. En långvarig pandemi kan få stora konsekvenser för många. Även regeringen i Finland är orolig för personalbrist inom krishjälpen.
Större och mindre kriser som rubbar vardagen har alltid funnits, men nu verkar kriserna vara flera och större än normalt. Tiotusentals människor berörs av dataintrånget i psykoterapiföretaget Vastaamo.
Kvällarna blev mörkare när Finland övergick till vintertid. Tyvärr blev också vardagen mörkare för många, då deras personuppgifter läcktes ut. Trots att flera åtgärder kan vidtas för att minska skadan, måste de vars uppgifter läckt ut, förbereda sig på att de kan stöta på bekymmer ännu många år efter att härvan blir utredd.
Personuppgifter som är öppna för alla och finns på diffusa platser i cyberrymden borde inte vara ett möjligt scenario. Men nu är det verklighet i Finland. Skadan är skedd och nu gäller det att minimera skadan. Hur kan man undvika dylika fall i framtiden och hur kan man hjälpa dem som drabbats och måste leva med en ständig oro för vad de eventuellt råkar ut för på grund av detta?
Det är stor press på myndigheterna att detta fall blir löst. Om man lyckas lösa fallet, kan det i viss mån avskräcka nya försök. Utmaningen är ändå stor, de skyldiga kan befinna sig var som helst på jordklotet.
Hackare kommer det att finnas också i framtiden, även fast man skulle kunna påvisa att risken att bli fast är betydande. Organisationer som lagrar personuppgifter och känslig information är regelbundet utsatta för olika försök till dataintrång.
Fallet Vastaamo måste också fungera som en väckarklocka. Organisationer som upprätthåller personregister, journaler eller andra dokument, måste göra allt som tekniskt sett är möjligt för att skydda uppgifterna. Utöver tekniska lösningar behöver samtliga organisationer också mänskliga processer som minimerar misstagen.
Gemensamt för alla större kriser är behovet av stöd och hjälp. Det behövs både akut krishjälp och hjälp att komma vidare för dem som drabbats. I värsta fall kan det uppstå dubbelkris eller till och med trippelkris för enskilda människor.
En person kan ha varit ensam under många månader på grund av begränsningarna pandemin förorsakat. Om samma person ytterligare drabbas av att känsliga uppgifter om ens livs sprids ut, kan det bli för mycket att hantera. Om man kombinerar detta med ytterligare bekymmer, permittering, arbetslöshet eller andra prövningar kan situationen bli en total katastrof.
Det finns flera organisationer som erbjuder krishjälp. Inrikesminister Maria Ohisalo säger att det största bekymret är bristen på personal i krishjälpen. Personalbristen inom krishjälpen är inte en sak man löser snabbt. För att kunna hjälpa andra behövs kunnande och erfarenhet. I dylika fall är det bra att organisationer som Röda Korset kontinuerligt utbildar frivilliga, som kan rycka ut, då nöden är stor.
År 2020 kommer i historieböckerna att minnas som en svår tid. Ekonomiskt sett betyder en utdragen coronapandemi att flera företag kommer att vara tvungna att upphöra med sin verksamhet, vilket skapar ytterligare behov av hjälp och stöd för personer som drabbas av arbetslöshet och andra bekymmer.
År 2020 kommer också att vara året då flera saker man uppfattat som naturliga, plötsligt blev farliga.
Det har ansetts artigt med en handskakning, när personer träffas. Det är fullt möjligt att innevarande år kommer att gå till historien som året då handskakning som hälsningsgest försvann. Pandemin kommer också att minska resandet. Antalet arbetsresor kommer aldrig mera att återgå till tiden innan pandemin. Turismen kommer att återhämta sig, men det kommer att dröja många år innan man igen reser utan oro och munskydd.
Kriser driver fram förändring och nya sätt att verka, men just nu i höstmörkret behövs det också ljusglimtar, som vittnar om en bättre framtid. Samhället måste våga blicka framåt, även i svåra tider.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.