Förflytta dig till innehållet

Uppdaterad: Nära 200 räddningsuppdrag i Eg Finland, 1000 i hela landet

Ett båthus i Houtskär, fotograferat av Christer Friis på lördagen, får illustrera det gångna dygnets speciella väderförhållanden. Foto: Christer Friis

Helgens storm och höga havsvattenstånd orsakade sammanlagt cirka 1 000 utryckningar i Finland, av vilka närmare 200 var i Egentliga Finland.– På måndag väntas vindstyrkan tillta igen, men någon ny storm behöver man inte oroa sig för, säger säger Paavo Korpela, jourhavande meteorolog vid Meteorologiska institutet.

Det var speciellt de södra delarna av landet av stormen som orsakade mycket arbete för räddningsverken under veckoslutet.

Högsta havsvattenståndet mättes i Raumo, 135 centimeter

— I Rauma uppmättes rekordhögt vattenstånd. Senaste rekordet var från år 2007 med en förhöjning på 123 centimeter. Nu uppmättes 135 centimeter, säger Korpela.
Janne Koivukoski, räddningsråd på Inrikesministeriets räddningsavdelning, säger att stormen inte för hela landets del lett till något rekord i antal utryckningar. Däremot är det möjligt att enskilda räddningsverk nått rekord.
— År 2010 och 2011 drabbades landet av hårda stormar som ledde till väldigt många utryckningar. Då var det också Egentliga Finland som drabbades värst. Den här stormen når inte upp i liknande siffror.

Lugnet efter stormen

Men på Egentliga Finlands räddningsverk talar man inte om rekord, även om söndagen där bokstavligt talat är som lugnet efter stormen.
Jourhavande brandmästare Iina Virnes summerar vad kollegerna jobbat med det senaste dygnet:
— De som slutade sitt pass klockan 7 i morse mottog strax under 200 räddningsuppdrag under ett dygn, alltså uppdrag relaterade till stormen. Mest handlade det om träd som hade fallit över ellinjer.
Virnes konstaterar att det gångna dygnet kommer upp till ungefär samma statistik som räddningsverket bokförde under Dennis-stormen nyligen.
— Uppdragen fördelade sig ganska jämnt över hela landskapet. Flest anmälningar kommer det vanligen från ställen där de bor flest mänskor, men geografiskt är fördelningen av uppdragen jämn.
Några utryckningar på grund av det höga vattenståndet har inte räddningsverket egentligen haft, säger Virnes och tackar bland annat sjöbevakningen för det:
— De går aktivt ut med varningar och det hjälper, och folk följer också bra med väderprognoser och varningar.

Översvämmade vägar

Speciellt i Salotrakten har översvämmade vägar varit ett problem men också på omfartsvägen runt Åbo måste trafiken begränsas på ett avsnitt i Reso på lördagskvällen.
Klockan 7 på söndagsmorgonen kom bud om att trafikförbudet på Åbo omfartsväg i Reso var upphävt.
I Aura måste däremot en underfart under järnvägen stängas på söndagsmorgonen. Avbrottet då man hänvisades att ta vägnummer 12441 i stället som omfartsväg pågick i drygt två timmar och hävdes klockan 10.20.

Bland annat 1600 hushåll i Jäkärlä var utan el i 1,5 timmar

Enligt Carunas karta över störningar i eldistributionen var 51 kunder i Pargas utan el ännu halvtiotiden på söndagen, medan ingen i Åbo eller Kimitoön enligt Caruna längre är utan el.
Åbo energi rapporterade aktivt om olika avbrott under lördagskvällen då vinden tilltog.
Till exempel i förorten Jäkärlä hade träd fallit över ellinjer så att 1598 hushåll blev utan el halvniotiden på lördagskvällen.
Elavbrottet tog en och en halv timme, 22-tiden hade Jäkärläborna el igen.
I stadsdelen Övre S:t Marie var 729 av Carunas kunder utan el 40 minuter 21-tiden under lördagskvällen och tidigare på lördagseftermiddagen var 105 kunder i Satava utan el i hela två timmar.

Små färjor påverkades

Den hårda vinden gjorde att trafiken med Kokkila-färjan måste avbrytas helt på lördagskvällen, att Vartsala-färjans (i Gustavs) bärighet måste ändras och att Palva-färjan i Velkua, Nådendal måste anpassa sina avgångar då vattnet svämmade över vid landstigningsrampen.
På söndagsmorgonen kunde färjorna trafikera som normalt igen.

Bra förbereda sig för stormar också i fortsättningen

Jourhavande brandchef Kim Lassila vid Västra Nylands räddningsverk säger att man i större utsträckning måste börja fundera på hur var och en kan förbereda sig på stormar som denna.
— Vi har sett liknande stormar och det verkar som om de blir allt starkare. Folk måste fundera på hur man ska gå tillväga om till exempel strömmen är borta i flera dagar.
Anja Kuusisto, ÅU & Sofia Fogde, SPT
LÄS OCKSÅ: Stormforskare – ingen trend

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter