Näringslivets delegation menar att det också skulle vara till fördel för arbetstagarna att öppna upp kollektivavtalen som gjordes i början av året och att slopade löneförhöjningar också skulle vara i arbetstagarnas intresse.

Delegationen anser att det särskilt är unga, som inte ännu har etablerat sig i arbetslivet, som drabbas. EVA:s jämförelse över löneutvecklingen mellan 2019 och i år visar att lönerna för personer under 30 år har sjunkit.

Organisationen vill att regeringen tar med lokala avtal som ett av verktygen för att höja sysselsättningen.

– Man kunde förhandla lokalt om en lägre lön än den man tidigare kommit överrens om, till exempel med villkoret att arbetsplatserna hålls kvar, säger EVA:s ekonom Sanna Kurronen.

Stor oenighet om lokala avtal

Större möjlighet att förhandla lokalt om arbetsvillkoren finns med som en sysselsättningsåtgärd inför budgetförhandlingarna som nu pågår. Men förhandlingarna har kört fast i arbetsgruppen som ska utreda frågan, vilket bland annat Hufvudstadsbladet rapporterat om.

Klyftan har vuxit mellan näringslivets representant Finlands Näringsliv (EK) och fackorganisationerna efter att EK gått ut med att de vill att lokala avtal ska skrivas in i lagstiftningen så att alla företag, oberoende om det finns en förtroendeman att förhandla med, ska kunna förhandla annorlunda än det står i kollektivavtalet.

Löntagarsidans centralorganisationer FFC, Akava och STTK, gick på torsdagen ut med ett gemensamt ställningstagande där de motsatte sig lokalt förhandlande där man kringgår kollektivavtalen och systemet med förtroendemän.

Arbetsminister Tuula Haatainen (SDP) sade på riksdagens frågestund i torsdags att hon gör allt för att främja lokala avtal.