Näringslivets forskare: bnp dyker med 8 procent i år – mer optimistiskt 2021
Hotell- och restaurangbranschen har drabbats hårt under krisen. Överlag verkar tjänstesektorn klara sig sämre än industrin. Foto: Erik Sandström/SPT
Det kommer att ta flera år innan Finlands ekonomi återhämtar sig efter coronakrisen, enligt Näringslivets forskningsinstituts (Etla) senaste prognos. Prognosen presenterades på måndagen och enligt den förväntas bnp minska med 8 procent i år.
— Det är en väldigt djup dykning som kan jämföras med finanskrisen. Inför nästa år är vi mer optimistiska, men tillväxten beror främst på att gropen blir så djup, säger prognoschef Markku Lehmus.
År 2021 förväntas bnp återhämta sig med en tillväxttakt på 4 procent. Prognosen för Finland ligger på en väldigt lika nivå som det övriga euroområdet. Sverige verkar klara sig snäppet bättre men skillnaderna är små.
Allvarliga följder
Konsekvenserna av krisen ser ut att bli allvarliga. Investeringarna minskar med 11 procent och exporten med 17 procent, samtidigt som arbetslösheten förväntas stiga till närmare 10 procent. Den offentliga skuldsättningen ökar till 74 procent av bnp i år och rekordhöga 77 procent nästa år.
— Det speciella för den här krisen är att det uttryckligen är tjänsterna som drabbas, då det ofta brukar vara exporten eller finansmarknaden, säger institutets forskare Ville Kaitila.
Lönsamheten dyker kraftigt inom så gott som all industri. Tjänstesektorn ser ut att drabbas ännu hårdare, speciellt hotell- och restaurangbranschen där förädlingsvärdet minskar med nästan 30 procent.
SPTMarkku Lehmus, prognoschef vid Etla, tror på en ganska snabb återhämtning efter en djup dykning. Det kommer ändå att dröja flera år innan bnp når samma nivå som år 2019. Foto: SPT
Snabb återhämtning
Trots att den ekonomiska djupdykningen ligger på samma nivå som under finanskrisen tror institutets forskare att ekonomin kan återhämta sig snabbare än för tio år sedan.
— Till exempel får små positiva signaler om vaccin genast börskurserna att stiga. Att återställa förtroendet inom ekonomin förutsätter ändå att vi verkligen får bukt med spridningen, säger Markku Lehmus.
Samtidigt är stimulanspolitiken på en helt annan nivå än under finanskrisen.
— Därför tror vi inte heller att vi hamnar i en lika allvarlig kris. Men det kan ändå ta flera år att nå samma nivå som 2019.
Enligt Aki Kangasharju, vd för Näringslivets forskningsinstitut (Etla), syns ännu inga tecken på allvarliga strukturella problem.Foto: Erik Sandström/SPT
Vill inte förlora ett årtionde till
Osäkerheten kring prognosen är stor. Då Finansministeriet gjorde sin senaste prognos för en månad sedan förutsågs ekonomin krympa med 5,5 procent och återhämta sig med 1,3 procent följande åt. Näringslivets forskare anser ändå att det nu finns mer information att tillgå.
— Om vi skulle fråga Mikko Spolander [överdirektör vid Finansministeriet] i dag så tror jag att hans uppskattning skulle ligga ganska nära vår, säger Aki Kangasharju, vd för Näringslivets forskningsinstitut.
Verkar Finland klara sig bättre nu än under finanskrisen?
— Vi talar om siffror i samma klass som under finanskrisen, men nu har vi inte noterat liknande strukturella problem som då. Nokias svacka syntes först lite senare och förvärrade situationen. Sedan kom eurokrisen. Vi kan tala om det förlorade 2010-talet.
Enligt Kangasharju är det möjligt att det också nu finns problem som pyr under ytan, men han hoppas på det bästa.
— Om ekonomin inte återhämtar sig så handlar det inte längre om ett förlorat årtionde utan om en förlorad generation. I så fall kommer vi att bli tvungna att montera ner delar av välfärdsstaten.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.