Näringslivets delegation Eva efterlyser en klar och tydlig strategi för hur Finland ska kunna återvända till normalförhållanden efter att coronakrisen är över. Det här är något som regeringen ännu inte har svarat på, anser Evas vd Emilia Kullas.
– Det här handlar främst om hälsa. För att vi ska kunna skydda riskgrupperna och få i gång samhället måste vi få epidemin under kontroll, säger Kullas.
Lösningen, enligt henne, är att öka testningen, isolera de drabbade och spåra smittan. På så sätt skapar man en bättre situationsbild och gör det möjligt för dem som redan uppnått immunitet att återvända till jobbet, vilket bidrar till att rädda ekonomin.
– Här har regeringens åtgärder hittills varit bristande. Varje vecka som landet är stängt kostar över en miljard euro.
Kullas anser att det är oroande att regeringen tills vidare inte tagit i bruk all den testkapacitet som finns. Hon syftar på den privata hälsovårdssektorn, som av en eller annan anledning har hamnat i skuggan av den offentliga hälsovården.
– Den privata hälsovården är en central komponent i vårt hälsovårdssystem. Det är helt som om den offentliga sektorn har glömt att Finland är en marknadsekonomi.
Enligt Kullas har den privata hälsovården redan ökat sin testningskapacitet. Testningen kan börja så fort regeringen ger grönt ljus – och står för kostnaderna.

Skadorna kan begränsas

Om testningen kommer i gång och människorna efterhand kan återvända till sina arbetsplatser, är det fortfarande möjligt att begränsa skadorna på Finlands ekonomi.
Evas systerorganisation Etla, Näringslivets forskningsinstitut, förutspår att Finlands bruttonationalprodukt i år kommer att sjunka med kring 5 procent på grund av coronakrisen.
– Det positiva är att bankerna är i gott skick och att storföretagen har låg skuldsättning. De kommer att klara av en kortvarig chock, säger Etlas vd Aki Kangasharju.
Småföretag och frilansare däremot är sämre ute, men deras överlevnad hotar inte Finlands framtid på samma sätt, anser han.
Ett stort frågetecken är hur staten ska hantera den skuldsättning som stödpaketen till kommunerna och näringslivet orsakar.
Kangasharju bedömer att Finlands statsskuld kommer att stiga till 70–80 procent av bnp på grund av coronakrisen. För närvarande ligger skuldsättningen på drygt 40 procent.

Nedskärningar och skattehöjningar

Finansminister Katri Kulmuni (C) har sagt att Finlands statsskuld kommer att öka med upp till 20 miljarder euro i år. Den exakta summan klarnar senare.
– Den här skuldsättningen måste åtgärdas på ett eller annat sätt, säger Kangasharju.
Han hoppas att inflationen ska ta fart och bidra till att radera skuldberget, men i och med att inflationen under de senaste åren stått stilla är det inte sannolikt.
– Om inflationen inte tar fart så börjar det handla om nedskärningar och skattehöjningar.