När teamet i Nådendal åker ut är det allvar – ”Om folk måste evakueras har något gått verkligt fel”
Solen skiner in på två stora specialutrustade skåpbilar i räddningsstationen i Luolala i Nådendal. Det är härifrån som Åboregionens kemikaliebrandsteam opererar.
Två bilar låter kanske lite då man tänker på volymerna i allt brandfarligt i hamnen – eller de ryska tankvagnar som vanligtvis brukar stå på bangården i Åbo.
– Det behövs inte så många brandmän för att stänga en ventil eller släcka en lokal brand, säger Sebastian Holm, regional brandchef.
Från stationen är det inte ens fyra kilometer till Nådendal hamn. Till bangården i Åbo kommer man på en kvart om exempelvis sensorerna vid Logomobron reagerat på något där.
Stefan HolmströmFarliga ämnen i Åboregionen är bland annat ammoniak och svavelsyra, som brukar transporteras via Åbo till Yaras gödselfabrik i Nystad. Den trafiken har ändå minimerats som en följd av importstoppet från Ryssland.
Volymmässigt utgör olika bränslen ändå den största risken. I en större kemikalieolycka kan teamet bistås av många andra brandenheter och polisen, som spärrar av området och dirigerar trafik.
– Om folk måste evakueras har något gått verkligt fel. Oftast räcker det om att uppmana folk att hålla sig inomhus, säger Holm.
I fall av en storolycka skickas fordon från Trafikledsverkets depå i Riihimäki, men ingen av teamet i Nådendal minns ens på rak arm när en större olycka skulle ha inträffat.
– Teamet rycker ut kanske femton–tjugo gånger om året, inte mer.
Stefan HolmströmVardagen domineras av service av materialunderhåll, obligatorisk motion och övningar. Ute på gården ligger en slang med många små hål. Den finns till för att skapa en vägg av vattendimma.
– När vi slår på fullt trycket blir dimväggen mycket hög. Med vattnet kan en byggnad skyddas, säger överbrandman Marko Pernanen.
Vattnet hindrar också ammoniak från att förångas.
Tidigare hade teamet i Nådendal en lastbil, men den var inte lika praktisk jämfört med de nuvarande två skåpbilarna, som har lite olika utrustning.
– Oftast är det bara ena som åker ut. På väg dit eller framme på platsen, när vi fått mer information om olyckan, bedömer vi om den andra bilen behövs, säger Pernanen.
Stefan HolmströmI den andra bilen finns bland annat ett tält. I det tvättas människor som utsatts för kemikalier. Vattnet kommer från en gasdriven varmvattenberedare, det finns också en varmluftblåsare för kall väderlek.
– I det här tältet tvättar vi också vår utrustning och oss själva.
Pernanen har varit brandman 22 år, varav överbrandman de senaste åtta åren.
– Det var mångsidigheten som lockade, säger han.
Det har skett en hel del utveckling under den tiden, exempelvis då det gäller den skyddsdräkt som finns i bilen.
– Den kan kännas klumpig men materialet är ändå klart bättre än i dräkter vi hade förr, säger Pernanen.
Stefan HolmströmAri Vuori hjälper brandmannakollegan Ville Funck dra på sig dräkten och syrgasbehållarna.
Den ena syrebehållaren är för brandmannen, den andra för att skapa ett övertryck i dräkten.
– Dräkten klarar kortvarigt också hetta, såsom en låga som flammar snabbt upp.
Den kompletta utrustningen kan väga totalt trettio kilogram.
Det finns två huvudsakliga utryckningsorsaker.
Den ena är den mänskliga faktorn, såsom misstag då ämnen ska pumpas från en tankvagn till en cistern. Tekniska fel, såsom läckande ventiler, utgör den andra gruppen, men de har blivit allt mer sällsynta.
– En gång föll en lastpall mot en kran, som vred sig, den var knepig att åtgärda, säger Holm.
Ibland kan någon från teamet åka med ett kemikalievagnståg till Nystad för att försäkra sig om att en täppt läcka inte återuppstår.
Stefan HolmströmEfter en olycka kan också representanter från ett drabbat företag och räddningsverket mötas för att tillsammans reda ut vad man kan lära sig av det som händer.
En del av arbetet handlar om att bistå andra enheter. Senare på dagen ska teamet från Nådendal till centralbrandstationen i Åbo. Då jourar de därifrån, så att centralbrandstationens folk i sin tur kan lösgöras för övningar.
Överlag har olyckorna minskat som en följd av en mycket striktare säkerhetskultur på företagen.
– De som beställer kemikalier ställer numera mycket hårdare krav på leverantörer, säger Holm.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.