När samhället återgår till större öppenhet så kommer det att klinga bättre när vi träffas igen
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Under långhelgen under Kristi Himmelsfärd var jag upp till Österbotten tillsammans med mitt band Ratatosk och jobbade i studio. Vi har spelat in nytt material som småningom kommer att släppas i offentligheten.
Det roligaste som finns för ett band är givetvis att stå på scenen och spela sin musik åt en månghövdad publik. Men det finns olika skeden i den konstnärliga processen. En del av processen kommer man bara åt genom att dra sig undan och öva så att alla svåra toner sitter. Eller som nu, när vi byggde upp en hemmastudio i en vacker sommarstuga ute vid havet och vistades där i två dygn.
Vi musicerade, bandade, åt tillsammans och pratade livets stora och små frågor. Då växer och mognar ett band.
Jag tycker om att spela i band. Vi har hållit på i snart sju år och vet om varandras styrkor och svagheter och kan utnyttja det som var och en är bäst på. Helheten blir starkare än de summan av de enskilda delarna. Särskilt när vi jobbar i studio blir det så tydligt hur vi kompletterar varandra.
Varje medlem är förstås expert på sitt eget instrument. Men när de andra lyssnar när en person bandar in sin stämma har alla värdefull återkoppling att ge. Trummisen kan ha goda idéer om rytmiken även i det som de andra spelar, något man inte hinner fokusera på i stundens hetta när man står på scenen och alla är fokuserade på sitt eget.
Jag och många med mig har märkt att när ett band går in i studio och spelar in sin musik så låter det bättre nästa gång man går upp på scenen för att spela musiken live. Det blir bättre än om man hade hållit en vanlig övning tillsammans. Den kreativa processen lever upp när man arbetar igenom ett material på ett nytt sätt.
Under Kristi Himmelsfärd for Jesus upp till skyarna och lovade sända Anden till lärjungarna som var kvar på jorden. De satt inne och väntade. När sedan pingsten kom och Anden uppfyllde de troende så gick de ut och berättade de goda nyheterna om det de hade upplevt. Pingsten är tillväxtens tid när det nya livet föds och spirar. Men före den första pingsten kom fanns det en tid av enskildhet, isolation och väntan.
Denna vår har vi alla suttit inne och väntat. Min övertygelse är att när samhället börjar återgå till större öppenhet så kommer det att klinga bättre när vi träffas igen. Vi har arbetat igenom vår sång, och den har mognat. Det ska bli gott att gå ut och sjunga den igen med förnyad iver.
Frank Berger
Teolog och frilansande musiker
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.