När privata skogsägare kalhugger måste Åbo plantera träd för att skydda flygekorrar – unga planterar 8000 granar
Tre ungdomar planterar 8000 granplantor på en gammal åker bredvid Åbo flygplats under två veckor. Det är Åbo stad som äger marken, men Åbo Energi har anställt ungdomarna inom ramen för ”Bekanta dig med arbetslivet och förtjäna” (TTT: Tutustu työelämään ja tienaa). Det är en modell för att erbjuda unga en möjlighet att prova på arbetslivet.
Det finns flygekorrar i området och genom att plantera skog kan man förbättra den hotade artens existensmöjligheter. Åbo stads markområden angränsar till privatägd ekonomiskog som avverkas med jämna mellanrum, men genom att Åbo stad planterar träd kan så kallade ekologiska korridorer bibehållas för flygekorrarna.
Åbo stads skogsbruksingenjör Timo Vahala visar en satellitbild av området och pekar ut ett nytt kalhygge, men eftersom Åbo stad planterat skog bredvid skärs inte flygekorrarnas boningsområde av.
– Målsättningen för Åbos skogsplan är att få mera sammanhängande skogsområden för att främja biodiversiteten. Skogsområdena i Åbo är ganska avskilda från varandra, säger Vahala.
”Har tid att låta tankarna vandra”
Emma Strömberg Joonas Käkönen , Aada Heikkilä och Joona Vuorisalo svettas i solen i full arbetsutrustning.
– Ibland blir det ganska varmt, men annars har det varit helt trevligt, säger trion.
Aada Heikkilä, 16 år, säger att hon sökte det här jobbet för att hon inte fick något annat jobb. Joona Vuorisalo, 18 år, behövde pengar för sin interrail-resa i sommar. Arbetet passar honom också.
– Man har tid att fundera och det är trevligt att kunna vara ensam med sina tankar. Att plantera träd är också en fin idé och det känns bra att kunna hjälpa för framtiden, säger han.
Joonas Käkönen, 15 år, ville inte jobba hela sommaren. Därför passade TTT-jobbet utmärkt för att ändå ha lite sysselsättning och tjäna en slant.
Åbo Energi uppmanar andra företag att ta efter
Det är andra året som Åbo Energi samarbetar med Åbo stad om att anställa ungdomar för att plantera träd på stadens område. Åbo Energis Jari Kuivanen säger att energibolaget på det här sättet vill kompensera för att Åbo ännu värms upp främst med biobränsle. Biobränsle består av flis, kvistar och andra restprodukter när man hugger och förädlar träd.
– Det här orsakar oro för biodiversiteten och vi stävar efter att plantera minst lika mycket skog som vi använder. Genom samarbetet med Åbo stad vill vi visa exempel och uppmuntra andra företag som använder träprodukter att ta efter. Åbo stad har mera mark där man bra skulle kunna plantera ny skog, säger Kuivanen.
Emma Strömberg Hundratusen plantor på tio år
Förutom att betala sommarjobbarnas lön står Åbo Energi också för notan för trädplantorna. Däremot bekostar Åbo stad prepareringen av den gamla åkermarken så att den ska vara bättre lämpad för att plantera träd. Detta orsakar utsläpp av växthusgaser på 180 ton, men efter 50 år binder den nya skogen ungefär 1740 ton koldioxid. Nettoklimatinverkan är alltså 1560 ton koldioxid vilket motsvarar 567 Åbobors årliga klimatutsläpp.
Emma Strömberg Förutom de 8000 granplantor som ungdomarna planterar ska stadens anställda plantera ytterligare 2000 björk- och alplantor i år. Vahalas målsättning är att staden ska plantera minst hundratusen trädplantor under en tioårsperiod. Skogsplanteringarna är fokuserade främst till området kring Åbo flygfält.
Privat avhuggning förstör kolsänkor
Skogar binder koldioxid och är en viktig del av Åbos klimatplan. Men största delen av skogarna i Åbo är privatägda och avhuggningen har ökat under de senaste åren. Det får konsekvenser för stadens klimatmål. I klarspråk innebär det att utsläppen måste minska ännu mera än man tidigare tänkt när mindre koldioxid binds upp i växtligheten, så kallade kolsänkor.
För att staden ändå ska nå det ambitiösa klimatmålet om att var koldioxidneutral år 2029 har fullmäktige i maj beslutat att höja målsättningen för utsläppsminskningen från tidigare 80 procent till 90 procent jämfört med utsläppsnivån år 1990.
Arkiv/Emma StrömbergNaturresursinstitutet Luke rapporterade i början av juni att markanvändningssektorn har ändrats från en kolsänka till en utsläppskälla. Det beror både på att skogen har vuxit sämre och att avverkningen har ökat under de senaste åren.
Åbos klimatdirektör Risto Veivo säger att situationen i Åbo är samma som i resten av landet.
– Det är anmärkningsvärt att avverkningen har ökat eftersom priset på trä inte har varit extra högt. Man har spekulerat om vad detta beror på. En möjlig förklaring är att markägare är oroliga för begränsningar i framtiden och passar på att avverka mera nu.
Veivo säger att många städer är i samma situation som Åbo och tvingas ompröva sina klimatstrategier på grund av minskade kolsänkor.
– Men vad jag vet är Åbo den enda staden där politikerna redan har fattat beslut om att höja målen för utsläppsminskningar att kompensera för kolsänkorna, säger Veivo.
Artikeln korrigerad 16.6 klockan 9.09: Det stod felaktigt att man ska plantera minst tiotusen trädplantor på tio år. Det ska vara hundratusen plantor.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.