När livet inte mera är lokalt och tryckt på ark
Det är naturligt att nyheterna blir ett fortlöpande flöde i olika kanaler, men samtidigt kan det betyda att de lokala och regionala nyheterna kommer att bli färre. Vad betyder det då papperstidningarnas upplagor minskar?
Att trovärdigt beskriva verkligheten i mediebranschen i dag kan vara svårt. Vardagen och marknaden ser totalt annorlunda ut jämfört med situationen för fem år sedan. Förändringen kommer att fortsätta och digitaliseringen ändrar också journalistiken.
Tempot i mediebranschen mäts i dag i minuter, då mätaren ännu för ett antal år sedan var dagar. Aldrig har man gjort så mycket, med så lite resurser.
Ur en journalistik synvinkel kan det te sig märkligt att det inte endast är kvalitet som används som mätare. Kvantitet och antal läsare per artikel styr allt mera verksamheten. Den här utvecklingen verifieras av att även public service bolagen, vars intäkter är tryggade av staten, styrs av antalet klick på sina webbsidor.
Ansvaret för prenumerationsförsäljningen har flyttat från försäljningsavdelningarna till redaktionerna. Utvecklingen är tydlig i de övriga nordiska länderna och Finland är i detta fall klart efter i utvecklingen. För att överleva behöver de kommersiella medieaktörerna prenumeranter.
För att ha prenumeranter måste mediehusen ha ett ur läsarens synvinkel relevant innehåll. När man diskuterar media och gör olika analyser, kommer man varje gång till konklusionen att på lång sikt är det innehållet som säljer tidningar.
Den gamla sanningen att seriös journalistik och tidningens kommersiella verksamhet ska vara totalt skilda från varandra gäller inte. Egentligen har denna princip aldrig varit helt gällande, eftersom det alltid är innehållet som sålt tidningar.
Journalistikens uppgift har inte ändrat, men formerna för att göra journalistik har ändrat. Journalistik i dag är lika mycket paketerande av innehållet för olika kanaler som det är att göra nyheter och ibland analys av sakfrågor.
När man granskar mediernas situation i olika länder och på olika marknader, kan man konstatera att Svenskfinland är en annorlunda och liten marknad. Situationen i Svenskfinland är kanske tuffast i hela världen. På de digitala ytorna har nyhetskonsumenterna samma förväntningar och krav på innehåll och teknik, oberoende av medieaktörens resurser.
När läsarna övergår från papperstidning till digitala ytor blir situationen ännu mera krävande. På de digitala ytorna är det mindre relevant om nyheterna är på svenska, finska eller engelska. Det är rubriken och ämnet som styr konsumtionen. Det här gör att de finlandssvenska mediernas största styrka blir det lokala och det regionala, eftersom man omöjligen kan konkurrera med globala nyheter.
Det som gör Svenskfinland till världens tuffaste mediemarknad är inte bara konkurrensen mot finskspråkiga medier. Svenska Yles ambition att med skattemedel ge ut någon form regionala dagstidningar på nätet, är ett reellt hot mot hela branschen i Svenskfinland. Det är dock glädjande att det börjar synas små tecken på att statsmakten och Svenska Yle inser, att den enligt EU olagliga och marknadsförvrängande verksamheten, inte kan fortsätta.
Det finns inte gratis nyheter och det finns inte gratis nyhetsproduktion. Den digitala nyhetsproduktionen är inte nämnvärt billigare än papperstidningsproduktionen
Läsarnas vilja att betala för nyheter på webben är klart mindre än den är för papperstidningar. Olika undersökningar visar att knappt 20 procent av finländarna kan tänka sig att betala för nyheter på webben.
I Svenskfinland har de lokala och regionala medierna en stor betydelse. Utan svenskspråkig media i Finland, så finns inte Svenskfinland i nuvarande form.
I Åboland, den klart minsta finlandssvenska regionen, har det i snart 197 år varit en tuff uppgift att ge ut en regional och lokal tidning på svenska. ÅU har överlevt endast genom att åbolänningarna valt att prenumerera på tidningen. Ska ÅU överleva framtiden, måste vi kunna erbjuda ett relevant innehåll via de digitala kanalerna.
Utöver att ÅU erbjuder ett relevant innehåll, måste åbolänningarna ha ett intresse för lokala och regionala nyheter på svenska. Endast genom nya prenumeranter kommer verksamheten att fortsätta.
När man talar om pengar, finns det många infallsvinklar. Jämför man priset på olika varor och tjänster är nyheter ännu i dag rätt förmånliga. Vill man läsa nyhetsflödet på ÅU:s webb kostar det 33 cent per dag. Det här kan jämföras med Yle-skatten som är cirka 44 cent per dag.
Det behövs lokala nyheter också i framtiden. Hur stort utbudet av nyheter är i Åboland, bestäms av åbolänningarna. Det lönar sig att logga in och ladda ner ÅU-appen, du kan bli överraskad.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.