När frön körs ut är våren här – Henrik Hagman har tagit över på släktgården i Nivelax.
Såmaskinen kräver många påfyllningar under dessa arbetsfyllda dagar. Foto: Stefan Holmström
En säck med sexhundra kilo vetefrö åker upp i luften och sedan ut över den väntande såmaskinen. Henrik Hagman hoppar ut ur Ponsse-skogstraktorn och öppnar frösäcken.
– Vårsådden är överraskande tidig. Om allt går väl ska sådden vara klar till valborg.
Nere vid Galtarbyvägen väntar en dammig åker. Eller så verkar den, men Hagman säger att det nog finns fukt i jorden.
– Det skulle ändå vara bra med lite regn nu. Det hann redan som mest vara tjugo grader och om det hade pågått i två veckor så skulle jag nog bli orolig.
Gården i Nivelax i Västanfjärd, Kimitoön, har varit i släktens ägo i över hundra år. Det var farfars farfar Bror-Anders Hagman som startade allt i slutet av 1800-talet, då Finland var en del av Ryssland.
I år är det första året Henrik driver gården.
– Allt det praktiska är bekant, det nya är ”management”-sidan, ler han.
Egentligen skulle det inte alls gå så här. I tonåren drömde fotbollsspelande Hagman om att bli idrottsinstruktör – eller historielärare! – men valde gymnasiet för att få tre år till att tänka.
– Då växte jag ifrån det hela. Det är hemma jag trivs.
Henrik Hagmans plan för växtföljden sträcker sig halvvägs in på 2020-talet. Det är så man får ett hållbart jordbruk där arter stöder varandra. Foto: Stefan Holmström
Det blev därför ”Skuffis”, Novias agrologutbildning i Ekenäs. Under studietiden fick Hagman bekanta sig med lantbruk på helt annat håll: han var på ett långt utbyte i USA, i North Dakota. Därifrån bloggade han regelbundet på Novias Naturbruksbloggen.
År 2017 var Hagman agrolog. I år fyller han 26.
– ”Är du intresserad. så ska jag inte stå i vägen”, sade min pappa.
Tidpunkten var också annars läglig, då reglerna för så kallat avträdelsestöd skulle ändras.
Föräldrarna Mats och Carina bor kvar på gården men ska snart flytta över vägen till ett hus som nu renoveras.
– Det är så vi har brukat göra här på gården.
När det blir tal om framtiden går Hagman igång. Hans perspektiv sträcker sig halvvägs in 2020-talet.
– Jag planerar växtföljd och vill ha en klar och tydlig strategi med stråsäd, baljväxter samt vallväxter. Jag tänker mycket på marken, säger han.
Åkern vid Galtarbyvägen såddes i går. Nu kunde det komma lite vatten, önskar Henrik Hagman. Foto: Stefan Holmström
Med rätt växtföljd gynnar arterna varandra med växtnäring, minskar förekomsten av växtsjukdomar samt dämpar ogrästrycket. Det minskar i sin tur behovet av konstgödsel och bekämpningsmedel. Åkerjordens struktur förbättras också.
Samtidigt som Hagman redogör för sina planer hörs radion i bakgrunden, i en av hallarna på gården. Det är Yles program Slaget efter tolv, med rubriken ”Varför minskar inte utsläppen från jordbruket?”
För Hagmans del är riktningen i alla fall klar: utsläppen ska minimeras. Gården har också fått skyddszonvallar nere vid Östanåbäcken. De syns som breda gröna remsor på Googles satellitbilder.
– Det är synd att mycket av det vi gör aldrig når ut till den stora allmänheten. Få förstår inte hur vi tänker, det här är inte bara ekonomi.
Hagman upprepar flera gånger ord som ”kultur” och ”hållbart jordbruk”.
En hållbar lösning är det att alla inte måste ha egna maskiner. Hagman har bland annat två gemensamma såmaskiner med kusinens gård.
Henrik Hagman i Nivelax beräknar att vårsådden ska bli klar till valborg. Foto: Stefan Holmström
Själva jordbruket är på sjuttio hektar. Med enbart det lever man inte, säger Hagman.
– Det ska vara över hundra hektar för det. Det här skulle inte vara lönsamt utan skogen.
Hagman har över hundra hektar skog. Då det är mindre jobb på åkrarna, hittas sysslor alltid där.
En gång varje dag ska han också se till halmpannan som ger värme till både byns skola och några grannhus.
Det är på de egna markerna som Hagman också kopplar av. Lugnet hittas då man står vid skogsbrynet och tittar ut över åkrarna, säger han.
– Det roligaste med mitt yrke och det som motiverar mig är att det alltid finns jobb att göra, men man bestämmer själv hur man gör det.
Och så är man hemma, tillägger han.
– Jag tror inte jag hade trivts som idrottsinstruktör eller historielärare.
Med rätt växtföljd gynnar arterna varandra, vilket minskar behovet av konstgödsel och bekämpningsmedel. Foto: Stefan Holmström
Ekonomi och hållbarhet går hand i hand
Det finska samhället behöver en framgångsrik och välmående landsbygd. Det här kan man läsa i Jord- och skogsbruksministeriets ”strategi 2030”.
Det som eftersträvas är en ansvarsfull bio- och kretsloppsekonomi som möjliggör en förnybar och hållbar mat- och naturresursekonomi. I strategiarbetet har ministeriet som första ministerium beaktat FN:s principer för hållbar utveckling.
Enligt en färsk enkät som besvarande av cirka 350 lantbrukare är det här en av kärnfrågorna: den miljöfråga som oroar mest just nu är åkrarnas lägre avkastning.
”Klimatförändringens effekter på jordbruket, anpassning till klimatförändringen och utarmning av naturens biologiska mångfald väcker också bekymmer bland jordbrukarna”, enligt ministeriet.
I slutändan är det här också en lönsamhetsfråga. En sämre avkastning från åkrarna försvagar jordbrukens ekonomi, vilket i sin tur begränsar möjligheterna att förnyas – samt gör det svårare att anpassa verksamheten till konsumenternas nya önskemål och samhällets krav, enligt Jord- och skogsbruksministeriet.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.