Carina Holm 10.09.2019 04:17

Allt fler unga får diagnosen depression.
Det beror inte bara på att allt fler ungdomar är deprimerade, utan mer sannolikt på att allt fler unga nationellt sett söker sig till vård, konstaterar forskare vid det barnpsykiatriska forskningscentret vid Åbo universitet, TY, i en färsk vetenskaplig artikel.
De har undersökt alla de över 1,2 miljoner ungdomar som har fötts i Finland under åren 1987–2007. Av dem har fler än 37 600 besökt specialsjukvården minst en gång på grund av depression.Tio procent av flickorna och fem procent av pojkarna som forskarna följde med till tjugofemårsåldern hade fått en depressionsdiagnos.
En orsak kan vara att det har blivit mindre stigmatiserande att söka hjälp och fler har också lärt sig känna igen symptom på psykisk ohälsa. Också samhällets attityder mot människor som lider av psykisk ohälsa har förändrats och blivit mer positiva, säger forskaren Svetlana Filatova vid TY.
I dag får allt fler hjälp redan i ett tidigt skede. Men det gör också att köerna av unga som behöver hjälp växer. Det är en stor utmaning bland annat för specialsjukvården och hjälp i ett tidigt skede inte alltid så lätt att ordna i praktiken.
I S:t Olofsskolan i Åbo skulle det till exempel behövas en resursklass, för att fånga upp de ungdomar som inte klarar av att gå i en vanlig klass på grund av psykisk ohälsa (åu.fi 4.9.2019).
En del kommer inte alls till skolan, andra kommer då och då.
Rektorn Christer Karlsson säger att skolans möjligheter att hjälpa dem i dag är begränsad. Han är också bekymrad över stadens ”obefintliga stödåtgärder på svenska”.
Han har ingenstans att hänvisa de elever som skulle behöva hjälp, säger han, eftersom det enligt honom råder brist på svenskspråkig personal inom både barnskyddet och socialservicen i Åbo.
Meningen var att en av de psykiatriska sjukskötare, som staden har beslutat att ska placeras i skolorna, skulle jobba i S:t Olofsskolan från och med i höst.
Men det har inte gått att ordna, för ingen har varit intresserad av jobbet.
Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt har inte lyckats rekrytera någon svenskspråkig (åu.fi 4.9.2019).
Samtidigt saknas pengar för den lärare som skulle behövas för att grunda en resursklass och bildningsnämnden föreslog inga extra pengar för någon sådan när ärendet var uppe i nämnden i början av september, trots att den svenska sektionen har lyft fram behovet av en sådan.
Att anställa en lärare för en ny resursklass skulle handla om 80 000 euro per år.
Alla är överens om att förebyggande åtgärder är billigare och bättre än att försöka reparera och lappa, när något redan har inträffat.
Men när det verkligen gäller råder det i värsta fall brist såväl på politisk vilja och därmed också på pengar som på behörig personal.
Till exempel de österbottniska skolorna har svårt att få tag i skolpsykologer (svenska.yle.fi 9.9.2019).
Enligt rekommendationerna från Institutet för hälsa och välfärd, THL, borde det finnas en psykolog per 600–800 elever.
I skolvardagen i Korsholm ansvarar en skolpsykolog för 1 200 elever.
Och det finns elever som helt och hållet saknar möjlighet att träffa en skolpsykolog. I Vörå är tusen elever utan skolpsykolog för tillfället.
På finska skolsidan i Vasa skulle man behöva sex skolpsykologer på heltid och en på halvtid.
Ett problem på sina håll är att få söker de lediga tjänster som finns.
Från kommunhåll anser man att Åbo Akademi borde höja den årliga antagningskvoten till psykologi.
Vid vårens antagningar till universitet och högskolor på svenska var psykologin vid ÅA det svåraste ämnet att bli antagen till på svenska i Finland (åu.fi 18.7.2019).
Bara 9,6 procent av de 209 sökande som ville studera psykologi vid ÅA blev antagna, då tjugo fick en studieplats.
Många är de ungdomar som har pluggat och läst till antagningsproven i psykologi utan att ändå lyckas komma vidare.
Men senast ÅA ansökte om en större utbildningskvot – och därmed också pengar – från Undervisningsministeriet blev svaret nej.
Hur ska kommunerna då få tillräckligt med skolpsykologer?
Patrick Jern, biträdande professor i tillämpad psykologi vid ÅA, säger till svenska.yle.fi (9.9.2019) att kommunerna borde erbjuda fler och attraktivare praktikplatser för studerande i psykologi.
– Med en skälig praktikantlön och handledning blir det lättare att rekrytera praktikanter, som kanske sedan stannar kvar, säger han.
En svår fråga som återstår är vem som ska hinna och kunna handleda sådana praktikanter med tusen ungdomar i kö utanför den eventuellt befintliga skolpsykologens dörr.

Carina Holm
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln