Förflytta dig till innehållet

Nagus hustomte har gjort sin sista arbetsdag

Annemo Palmroos-Broos har jobbat sin sista arbetsdag som informationssekreterare vid Pargas stad. Den 1 augusti kan hon titulera sig pensionär. Foto: Kim Lund


”Här stegade jag in den 15 september 1975 och blev visad en plats där i hörnet och började jobba som kanslist. På den tiden rökte alla som borstbindare och tobaksröken låg tung i luften. Så när dagen var slut såg man bara en skugga av mig där vid fönstret.
I det som i dag är områdeskontor fanns på den tiden kommunkansli, telefoncentral, byggnadskontor och barnrådgivning. I mitten av huset och på andra våningen fanns också ett par bostäder.
Jag skrev bland annat föredragningslistor till kommunstyrelsen och -fullmäktige. Kopiorna togs på en gammaldags stencilapparat som man skulle fylla på med flytande färg. Jag skrev med en gammal skrivmaskin som fingrarna ibland fastnade i. Fasiken vad det gjorde ont.

Sett Nagus utveckling

Men vilken utveckling det har varit de här 40 åren. Elskrivmaskinen kom, och i mitten av 80-talet började vi använda Mac-datorer. De var enkla och ljuvliga att skriva med. Senare övergick vi till Windows och nu behövs sällan några mappar eller bokhyllor. Allt finns i datorn.
Också Nagu kommun utvecklades snabbt och det skulle inte ha skett om vi inte haft Bosse Lindholm vid rodret. Han hade planer som ibland gick ovanför molnen, men de förtroendevalda trodde på honom och höll honom på jorden.Utan honom skulle inte gästhamnen finnas eller centrum se ut som det gör i dag. Det är nog hamnen och Kyrkbacken som gör Nagu till det är i dag.

Annemo Palmroos-Broos i Nagu tar fart inför pensioneringen. Hon har varit något av ett allt-i-allo i Nagu kommun och Pargas stad och har alltid trivts med sitt jobb.


Ibland fick jag också fungera som kommunal köksa, eftersom det på den tiden inte fanns några restauranger här. Jag minns en gång när Bosse hade lämnat en lapp på mitt bord på morgonen då jag kom på jobb. Där stod att han skulle få gäster och att det senast klockan 10 skulle finnas sill, nypotatis, bröd och smör ombord på hans båt
En gång var Paavo Väyrynen på besök i Nagu och jag minns att jag tänkte: Herregud – är han så där kort.
Och när president Ahtisaari besökte Nagu fick jag agera chaufför åt några högdjur som åkte med mig i min svarta Mazda. Så där satt vi sen utanför L `Escale. Jag och de andra chaufförerna och väntade medan gästerna lunchade.

Man får vara lite som en hustomte eller husmor och se till att allting fungerar.

Man fick ställa upp och hjälpa till där det behövdes. Det har varit omväxlande och jag har också gjort mycket sådant som inte direkt har hört till mina uppgifter. Annars skulle det inte fungera på ett så här litet ställe. Man måste vara vidsynt och jag har alltid trivts med det här jobbet. Man får vara lite som en hustomte eller husmor och se till att allting fungerar.
Det har hänt många roligheter, men allt kan man inte skriva om i tidningen…..

Livet som företagare

Vid sidan av mitt ordinarie jobb hade vi också ett café i hamnen och en grillkiosk med minigolfbana på Kyrkbacken tillsammans med min dåvarande man Guy. Jag steg upp halv sex på morgonen och körde till färjfästet i Prostvik för att hämta färskt bröd från Lolas bageri i Pargas. Sen ställde jag i ordning caféet och åkte till kansliet på jobb. Nu efteråt undrar jag hur jag orkade. Men när man är mitt i det så går det. Och så var jag förstås några år yngre.
Men jag har alltid tyckt om att umgås med människor, och jag trivdes som fisken i vattnet. När Guy omkom 1989 slutade jag med grillkiosken och minigolfbanan, men fortsatte som caféföretagare i hamnen till år 1996.

Gårdagen kan du inte göra någonting åt, morgondagen vet du inget om, lev här och nu!

Under åren har jag träffat många människor och många av mina fördomar har kommit på skam. I början tänkte jag att utskärsborna endast vara intresserade av livet på sina egna öar, men de följde med nyheterna och läste sina tidningar noggrant och var hur belevade som helst. Sen fanns det folk som var välutbildade, men kunde bete sig helt hemskt och utan vett och etikett.
Att vara utbildad betyder inte alltid att man är bildad. En gång ringde det en dam från Helsingfors som var tvungen att vänta en stund i telefon.
– Men jag ringer ända från Helsingfors, inte kan jag vänta, sade hon.

Som pensionär vill Annemo Palmroos-Broos njuta av stunden och livet. Lev här och nu, är hennes motto.


Jag har också jobbat som sekreterare i valnämnden och nu som ordförande för centralvalnämnden i Pargas. Det har jag också tyckt om och det kommer jag att fortsätta med. Jag fortsätter också som kassör för Blomsterfonden som sköter om gravarna i Nagu.
Efter kommunsammanslagningen 2009 ändrades min titel till informationssekreterare. Det gäller att hålla sig uppdaterad om vad som händer i bygden och svara på frågor av de mest varierade slag. Någon kan ringa och fråga var det finns badstränder på Stenskär och hur stenarna på badstranden i så fall ser ut. Sommargäster undrar om det har snöat så mycket att de borde komma och skotta snö från stugtaket och kommuninvånarna frågar om stadens service. Alla vill inte söka information från nätet, utan ringer eller kommer in i stället.
Det var viktigt att områdeskontoren blev kvar i kommundelarna och att de lokala områdesnämnderna finns. Här kunde Pargas stad lite bättre utnyttja den lokala kunskapen som finns på ort och ställe, tycker jag.
Det bästa med jobbet har varit friheten och alla människokontakter. Jag har fått vara min egen herre och gjort jobbet till sådant jag vill. Man ska ha roligt på jobbet och jag upplever att vi har det ganska trevligt trots att vi alla är olika.
Man måste inte älska alla, men man måste kunna jobba ihop med olika människotyper. Jag tycker man ska må bra på jobbet, livet är för kort för att slösas bort.”
Viveca Smeds-Aalto efterträder Palmroos-Broos som informationssekreterare.

Annemo Palmroos-Broos

Född: 14.3.1954 i Nagu.
Aktuell som: Går i pension från jobbet som informationssekreterare i Pargas stad. Gjorde sin sista arbetsdag i går.
Familj: Man, två barn, fyra barnbarn och de norska skogskatterna Blunder och Ariel.
Bor: I Annevik på Storlandet.
Bäst med Nagu: Naturen, närheten till havet, småskaligheten, fungerande service.
Ska göra som pensionär: Njuta av stunden och livet, fota, sjunga, umgås med vänner, nära och kära, resa bort någon gång emellanåt.
Motto: Gårdagen kan du inte göra någonting åt, morgondagen vet du inget om, lev här och nu!

 
Kim Lund

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter