Nagubor tävlar på landbacken och i vattnet – Swimrum-sporten attraherar både toppidrottare och motionärer
All utrustning ska vara med under hela loppet. Här är Tessa Eklund i täten, följd av Mirella Uddström och Sanna Nymalm. Foto: Stefan Holmström
Swimrun är en gren som går ut på att springa och simma ett antal sträckor. Det hela började som en extremsport men har nu utvecklats till en sport som lockar allt fler.
En av dem som har varit med är Sanna Nymalm i Nagu.
– Jag har i år anmält mig till ett lopp, på Åland, säger Nymalm, som är ordförande för Nagu IF och känd som framgångsrik orienterare.
De som lockade med Nymalm att testa swimrun ska åka ännu längre. De är på väg till Äkäslompolo, där det tävlas i två klasser. Det kortare loppet – som inte känns direkt ”kort” – är på 19 kilometer, med sju springsträckor och sex simsträckor. Enbart simsträckorna är totalt 3 kilometer.
– Vattnet kommer säkert att vara kallt då än, skrattar Nymalm, eftersom tävlingen ordnas i slutet av juni.
De snabbaste borde klara rutten på två och en halv timme, enligt arrangörerna, vilket känns tufft då man också beaktar höjdskillnaderna i terrängen.
Nagubon Sanna Nymalm har anmält sig till swinrum-loppet på Åland i höst. Foto: Stefan Holmström
För flera uthållighetsidrottare är swimrun något av ett komplement till andra sporter. För andra är det mer en hobby.
– Det är faktiskt inte så enkelt att träna specifikt swimrun.
Eller nåja, det är bara att hitta en strand där man turvis springer och simmar, tillägger Nymalm.
– Men det är ju lite tråkigt. Sedan ska man såklart ta hänsyn till privata stränder och marker.
Det är inte bara att simma i väg från en strand och improvisera en rutt. Hala strandklippor och kallt vatten utgör också en utmaning, så därför ska man inte träna ensam.
Mirella Uddström, Tessa Eklund och Sanna Nymalm är på väg ut mot Strandbyfjärden i Nagu. Foto: Stefan Holmström
Swimrun är numera inte endast den extremsport den var i början. Det märks exempelvis då man kollar in klasserna i Ålandstävlingen, som ordnas i september.
Där finns visserligen en krävande 51 kilometer lång distans i den yttre åländska skärgården, men också en kortare distans på 15 kilometer i aningen lättare terräng samt en nybörjarvänlig sprintrutt på 3,5 kilometer.
Arrangörerna beskriver den åländska tävlingen som ”tough enough” för både den erfarna idrottaren och den nyfikna motionären.
Bilderna är tagna i höstas. Då var Nymalm på väg ut på ett träningspass tillsammans med Mirella Uddström och Tessa Eklund.
Simpaddlar gör Mirella Uddström snabbare i vattnet. Foto: Stefan Holmström
På bilderna ser man också utrustning, som våtdräkter och simpaddlar för händerna. De som sysslar med swimrun har vanligtvis med sig färggranna flytbojar för att båtförare ska se en.
En vanlig utrustning är också en dolme som hålls mellan låren då man simmar. Den ökar flytkraften och innebär att man inte heller blir lika trött i benen.
– Vi är väl totalt fem som sysslar med swimrun här i Nagu.
Arkiv/Stefan HolmströmHär kämpar Sanna Nymalm och Tessa Eklund upp ur havet efter en simtur. Foto: Stefan Holmström
Från starten i Sverige har sporten spridits snabbt. Enligt förbundet World Swimrun Federation, som grundades 2015, ordnades det i fjol 500 tävlingar i 24 länder och på alla fem kontinenter.
Första tävlingen i Finland ordnades 2014, i Solvalla i Esbo. Sexton lag deltog, tävlare kom också från Sverige och Australien. I år ordnas Solvalla Swimrun för sjätte gången.
– Det finns kanske inte så många tävlingar i Finland än, men de blir fler. Det började som en extremsport men lockar nu allt fler.
Läs också: Allt började med en galen idé och en vadslagning – idag är svenska Ö till Ö-loppet legendariskt
Hur funkar det?
Reglerna varierar något från lopp till lopp, men det finns vissa ofta förekommande regler.
Oftast deltar man som par eller lag, för att öka säkerheten, framför allt på simsträckorna.
En vanlig regel är att man ska ha med sig all utrustning som man startar loppet med.
Våtdräkt som täcker axlar och går ned till knät är ett vanligt krav.
Källa: swim-run.se
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.