Myndighet sätter stopp för privat ögonläkare i Åbo – ÅU har talat med en tidigare kund
Tillsynsmyndigheten Valvira har begränsat rätten för en privat ögonläkare i Åbo att verka. Läkaren får nu endast jobba som anställd i den offentliga vården och under övervakning och ledning av en annan ögonspecialist.
Tidningen Turun Sanomat var först ute med nyheten.
Valviras beslut fattades den 11 december. Läkaren jobbade då vid Åbo Ögonexperter, vars verksamhet läkaren även ledde. Läkaren har även varit bolagets vd.
Skälet till att ögonläkarens rätt att arbeta kringskärs är framförallt att läkaren enligt Valvira allför lätt ställt diagnosen glaukom (ögontryckssjukdom) och att läkarkontrollerna och åtgärderna som läkaren rekommenderat ofta varit för täta och för omfattande.
Själv menar läkaren, enligt Valviras redogörelse, att hen agerat för patienternas bästa för att motarbeta en potentiellt allvarlig ögonsjukdom. Läkaren säger sig ha följt riktlinjerna för god vård.
Upprepade påpekanden
Ur Valviras beslut, där det hänvisas till flera expertutlåtanden och patientfall, framgår att Valvira och Regionförvaltningsverket upprepade gånger under flera år har anmärkt på läkarens agerande.
Beslutet listar flera patientklagomål som bland annat handlar om onödiga laseringrepp samt läkarens ovilja att besvara glaukompatienters begäran om att få remiss till offentlig vård.
I några klagomål kan man läsa att läkare vid Åbo Universitetscentralsjukhus – när patienten till sist fått remiss dit – ska ha konstaterat att patienten inte alls hade glaukom.
Den privata läkaren har inför Valvira bland annat försvarat sig med att hen använt andra undersöknings- och analysmetoder än ÅUCS, och att man vid ÅUCS inte beaktat att den tidiga vård som läkaren satt in kan ha förbättrat patienternas värden.
En patient berättar
ÅU har talat med en person som under drygt 10 år regelbundet gick till den utpekade ögonläkaren. Besöken skedde ungefär en gång per år.
Skälet till besöken – som enligt kunden kostade cirka 500 euro per gång – ska ha varit att läkaren misstänkte att kunden var i riskzonen för glaukom.
– Jag hade fått glaukomdroppar av en läkare vid en annan läkarstation. Men jag misstänkte att jag inte hade glaukom, och gick då till Åbo Ögonexperter. Där konstaterade läkaren att jag inte behövde medicinen, men att jag bör komma på årliga kontroller.
Och år 2022 gav även den utpekade läkaren en glaukomdiagnos. Läkaren skrev ut medicin och pratade om en eventuell operation, säger kunden vi talar med.
Personen berättar att hen senare samma år, på grund av andra ögonbesvär, började vårdas vid ÅUCS ögonklinik. Där konstaterade läkarna att glaukomdiagnosen varit obefogad.
– Flera läkare där talade om ”Åbo Ögonexperter-glaukom”, säger personen.
Hen misstänker att glaukomkontrollerna av den privata läkaren gjorts för att tjäna pengar – pengar som ersattes av kundens privata sjukförsäkring.
Men personen har också gott att säga om den utpekade läkaren. När allvarliga ögonproblem tillstötte var läkaren snabb att leverera en remiss till ÅUCS. Och även en starroperation, som gjordes av en annan läkare vid stationen, var bra och nödvändig.
ÅUCS känner till problemet
Överläkare Vesa Aaltonen vid ÅUCS ögonklinik svarar per mejl till ÅU att han endast kan kommentera på ett allmänt plan.
– Vid ÅUCS har vi känt till den berörda läkarens verksamhet och ”diagnostiseringskänslighet” när det gäller glaukom och vi har hela tiden haft myndighetssamarbete med Valvira och Regionförvaltningsverket. Enskilda patientfall kan jag inte kommentera, skriver han.
Vad gör ni, och vad kan ni alls göra, om ni misstänker att en privat läkare eller läkarstation ställer diagnoser eller vidtar åtgärder för lätt?
– Vi kan diskutera misstanken med läkaren direkt, och om agerandet fortsätter och i klara fall diskuterar vi med patienten och ger råd om klagomålsprocessen, eller så tar vi direkt kontakt med Regionförvaltningsverket/Valvira. Myndighetsprocesserna är tyvärr komplexa och ofta långsamma innan saker åtgärdats, skriver Aaltonen.
Gäller tillsvidare
Beslutet att begränsa läkarens rätt att verka gäller tillsvidare.
Valvira konstaterar att läkaren kan begära att beslutet hävs ifall skälen till beslutet inte längre gäller. Personen ska då bifoga en redogörelse för hur omständigheterna förändrats.
Myndigheten konstaterar att en sådan redogörelse till exempel kan bestå av en utredning från en arbetsgivare där det konstateras att läkaren under en längre tid skött sitt arbete på ett sakligt sätt.
Beslutet kan även överklagas till Åbo förvaltningsdomstol men träder i kraft genast trots eventuellt besvär.
Valviras beslut gäller endast den enskilda läkaren.
ÅU har nådde inte den berörda ögonläkaren under måndagseftermiddagen men strävar efter att återkomma med läkarens kommentarer. Den intervjuade ögonpatienten vill vara anonym på grund av ärendets känsliga karaktär. Hens berättelse bekräftas av en anhörig.
Uppdatering 16.1 kl 12.29: den näst sista meningen om besvärsrätten till ÅFD tillagd.
Ögonläkaren i Åbo som bara får jobba i den offentliga vården tar strid med Valvira – anklagar medierna för att sprida falska påståenden
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.