“Mycket utmanande” – så beskrivs personalläget inom vården i Åbo
Sommaren har inte varit lätt för personalen inom vården i Åbo.
Ett stor behov av arbetskraft genomsyrar fortsättningsvis såväl äldrevården som Åbo universitetscentralsjukhus (ÅUCS).
Det diskuteras lösningar på löpande band, säger både direktör Sirpa Rantanen vid akuten vid ÅUCS och Tuija Hassinen-Laine, enhetschef för äldreomsorgstjänster i Egentliga Finlands välfärdsområde.
Tillgängligheten till och kvaliteten på servicen är åter aktuell.
Akuten vid ÅUCS: Den mest nödvändiga servicen är tryggad
Vid akuten på ÅUCS har det varit en tung sommar. Den enligt dem själva mest nödvändiga servicen har man ändå lyckats trygga.
– Vår personal har visat sig vara mycket flexibla, vilket hjälpt situationen. Ändå har det varit svårt att fylla alla skiften med personal. Det har varit många svåra situationer, säger Sirpa Rantanen.
Enligt Rantanen har akuten färre patienter än i juni vilket lättar en aning på arbetsbelastningen.
– T-sjukhuset i Åbo har cirka 200 patienter färre per vecka än 2022, 2021 och 2020. Vi har haft 2 100 patienter per vecka de senaste månaderna.
Arkiv/Kim LundPandemin har satt sina spår vilket också arbetsstridigheter inom branschen har gjort.
Arbetsbelastningen har också den senaste tiden varit mycket tung.
– På akuten har exempelvis arbetsmängden ökat.
Primärhälsovården fungerar inte så bra som den gjort förr, säger Rantanen.
– Personalen måste jobba med sådana saker som de inte gjort innan. De har tvingats sköta mera rådgivningsärenden än tidigare.
Läkare finns det tillräckligt av.
– Sjuksköterare har vi däremot haft brist på. Akuten behöver 30-40 flera skötare.
Åtgärderna som man vidtagit är många. Resultaten däremot är varierande.
– ÅUCS har helt enkelt erbjudit mindre service. Vi har stängt sådana tjänster som vi ansett att man kan stänga tillfälligt. Speciellt utsatt har exempelvis personalläget vid intensiven varit. Det finns inte tillräckligt med folk. Dessutom är det ett treskiftsarbete.
Enligt Rantanen är en del faktorer utanför akutens kontroll. Digitaliseringen av tjänster är ett exempel.
– På akuten upplever vi att patienter inte hittar den nödvändiga informationen och rådgivningen som de skulle behöva. Omaolo-tjänsten fungerar väl så att säga “sisådär”.
Äldrevården i Åbo delar åsikterna med akuten vid ÅUCS
Tuija Hassinen-Laine enhetschef för äldreomsorgstjänster i Egentliga Finlands välfärdsområde sammanfattar läget som mycket utmanande.
Kan termen kris användas med tanke på personalläget inom äldrevården i Åbo?
– Jag ansvarar för hemtjänster och sociala tjänster inom äldrevården. Jag skulle inte använda ordet kris. Det är svårt att hitta tillräckligt med personal. Framförallt är det svårt att få personalen att stanna långvarigt. Vi använder nu oss av bemanningsföretaget Sarastia rekry, säger Hassinen-Laine.
Då det väl hittas vikarier så uppstår frågan om behörighet.
– Vi har också svårt att hitta behöriga personer. Flera av vikarierna har inte närvårdarbehörighet. De måste utbildas.
Arkiv/Kim LundÄven här är tillgängligheten och kvaliteten på servicen aktuell. Något som länge har varit fallet med vården i Finland.
– Vi har nog lyckats ordna de flesta tjänster. Några enheter har vi nu under sommaren stängt eftersom vi inte haft personal. Exempelvis äldreboendeenheten i Övre S:t Marie har vi stängt.
Det är mycket möjligt att arbetsbelastningen ökat.
– I det här sammanhanget är det bland annat lagstiftningen som spelar en roll. Den ställer allt mera krav på äldrevården som helhet. Lagen bestämmer hur mycket resurser som behöver användas. Dessa resurskrav ökar med tiden, säger Hassinen-Laine.
Exempelvis behöver äldrevården allt fler närvårdare per boende. Personalbristen förvärras i och med att mängden personer som söker äldrevård har ökat.
– I början av det här året kom den nuvarande bestämmelsen. 0,65 närvårdare per boende står det i lagen. Först var det 0,5 och nu ser det ut att stiga igen. Från och med december stiger siffran till 0,7.
– Situationen känns väldigt utmanande. Lagen ställer krav som resulterar i att vi inte enbart har svårt hitta tillräckligt med personal, vi hinner varken utbilda eller integrera icke-behörig personal.
Åbo har ett fungerande system för att jämna ut personalbrist enheterna emellan, anser Hassinen-Laine.
– Det går lätt att ställa om i personalen. Jag kan inte säga exakt var i Åbo det är som mest utmanande med personalen. Jag följer med läget varje vecka och det tycks variera från vecka till vecka. Att personalbehovet varierar så mycket överraskar mig.
Filippinsk arbetskraft att vänta
– Egentliga Finlands välfärdsområde har en egen rekryteringsenhet som delvis sköter rekryteringen. Den här sommaren är inte unik. Situationen var ifjol somras lika, säger Hassinen-Laine.
Egentliga Finlands välfärdsområde kommer anlita utländsk arbetskraft.
– Den utländska arbetskraften gäller inte bara Åbo utan också andra håll i Finland. Arbetskraften som kommer till Åbo är från Filippinerna. De är väl utbildade, men utbildningen motsvarar inte direkt den finländska. De kommer att få kompletterande utbildning här i Finland. Det här är ännu så nytt för oss så mera än det har jag inte att säga, säger Hassinen-Laine.
Enligt Hassinen-Laine har äldreomsorgsenheterna i Reso positiv erfarenhet av utländsk arbetskraft.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.