Museicentralen: Almahemmet i Kimito ska bevaras

Det Regionala ansvarsmuseet i Egentliga Finland anser att det gamla Almahemmet i Kimito ska bevaras i sin helhet med anledning av sitt kulturhistoriska värde.
Almahemmet finns på Kimitoöns kommuns lista över byggnader som ska rivas och 150 00 euro finns reserverat för ändamålet i årets budget. Almahemmets rivningslov är ännu under behandling och väntar på utlåtande från tekniska nämnden, som sammanträder på tisdag kväll.
En av slutsatserna i beredningen av ärendet är att en räddningsoperation av Almahemmet kan likställas med ett nybygge.
– Att renovera kunde i värsta fall bli till och med dyrare, i och med att man då behöver både riva och bygga, säger Kimitoöns tekniska chef Ralf Nyholm.
Beslutsförslaget inför mötet är att nämnden förordar att rivningslovet beviljas. Ärendet avgörs alltså inte av tekniska nämnden, utan av tillsynschefen med beaktande av bland annat nämndens utlåtande och planläggningsmässiga bestämmelser.
Almahemmet har socialhistorisk betydelse
Ansvarsmuseet konstaterar i sitt utlåtande att Almahemmet har en socialhistorisk betydelse som en del av socialomsorgens utveckling i Kimitoön. Man lyfter fram att i den gamla delens fasad verkar det ha bevarats rikligt med byggtida eller tidiga särdrag.
Ansvarsmuseet anser vidare att Almahemmet landskapsmässigt är synnerligen betydande i vyn från Vretavägen.
Äldsta delen 120 år gammal
Almahemmet är cirka 2 500 kvadratmeter stort. Klienterna flyttade ut i december 2019 då användningen av byggnaden förbjöds efter att inomhusluften utdömts.
Den äldsta delen av Almahemmet, alltså den med granitgrund som finns närmast hälsostationen, blev färdig på 1910-talet, då som ”fattighus”. Huset har byggts ut i flera repriser. Renoveringar och utbyggnader har gjorts åren 1964, 1974 och 1987. Den äldsta delen har renoverats i mitten av 1980-talet.
I beredningen inför tekniska nämndens möte kan man vidare läsa att verksamheten i fattighuset inleddes år 1909, men i stället för att använda namnet fattighus tog man i bruk namnet Nedergård efter hemmanet. Under åren har Almahemmet också kallats Vårdbacka och Kimito Åldringshem. Namnet Almahemmet togs i bruk 1992 efter Alma Söderström, som fungerade som husfru 1911-1933.
Inte ett skyddat objekt
I Kimito centrums delgeneralplan är området där Almahemmet finns betecknat bland annat som ett område med särskilda miljövärden: här finns värdefullt byggnadsbestånd som bör värnas om.
I varken delgeneralplanen eller detaljplanen är Almahemmet ändå klassificerat som ett skyddat objekt.
Reparation ses inte som vettig
Från Kimitoöns kommuns planläggningsenhet, där beredningen är gjord, anser man inte att det är förnuftigt att reparera Almahemmet. Om man gick in för det alternativet är det en stor del av byggnaden som behöver ersättas med en ny konstruktion, vilket kan jämföras med ett nybygge.
Konstruktionsskadorna och de försämrade förhållandena i byggnaden ser man att ha orsakats av byggnadens grundkonstruktion och fuktproblem. En sanering för att få bort skadliga material och ämnen skulle leda till att en stor del av bygganden måste rivas.
Kimitoöns kommun sägs inte i praktiken ha möjlighet att sörja för Almahemmets totalrenovering eller de krav som skyddandet ställer. ”Det tjänar inte någons intresse att byggnaden förfaller vid brist på användning och underhåll. Till följd av sannolik vandalism blir byggnaden farlig och opassande för omgivningen,” står det i beslutsförslaget, av tekniska chefen Ralf Nyholm.
Regionalt ansvarsmuseum
Åbo museicentral är regionalt ansvarsmuseum för Egentliga Finland. Ett regionalt ansvarsmuseums huvudsakliga uppgift är att tillhandahålla information och sakkunnighjälp om det lokala kulturarvet till lokalmuseer, ämbetsverk och privatpersoner.
Det regionala ansvarsmuseet för Egentliga Finland rådger lokala aktörer inom såväl musei- som kulturarvsarbetet. Dessutom dokumenterar, inventerar och forskar museet i kulturmiljöer, byggnadsarvet och det arkeologiska kulturarvet. Museet ger även råd i vård och restauration av byggnader och kulturmiljön.
Källa: Åbo stad
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.