Förflytta dig till innehållet

Munskydden skräpar ner Åbos gator – ”De blir ett långsiktigt miljöproblem”

Alexandra Granberg
ett smutsigt munskydd ligger på gatan

Rektangulära fläckar av ljusblått, vitt, svart och mörkgrått lyses upp i vårsolen då Åbos gator rengörs på sand och smuts. Ingen har väl missat att munskydden numera blivit en ganska synlig del av gatubilden.

Petri Uggeldahl vid stadens miljöskydd är trots allt försiktig med att säga varken bu eller bä om munskydden.

– Senast när jag sade att de är ett nedskräpningsproblem fick jag kommentarer av folk som tyckte att, nåja, är det nu ett så stort problem. Säger jag nu att munskydden är ett relativt litet problem, blir det andra vägen.

Användningen av munskydd är ett känsligt ämne att prata om, säger Uggeldahl.

 – Då det handlar om hälsorisker är det inte många som vill beskylla någon annan för att använda munskydden fel.

Men trots allt har Uggeldahl – likt undertecknad skribent, kvinnan som svarar i Åbos växeltelefon, med flera – märkt att många av munskydden tycks hamna på gatan.

Det här har tydligen flera anställda vid staden också gjort. Den här veckan har Uggeldahl tillsammans med bland andra underhållschefen Mari Helin och några från miljöskyddet, suttit ner på möte för att fundera ut hur de ska ta itu med problemet.

en banderoll som liknar ett stort munskydd hänger från en broAlexandra Granberg
”Använd munskydd”, står det på svenska på den här banderollen, som på torsdagen dykt upp på biblioteksbron. Foto: Alexandra Granberg

Enligt Uggeldahl har problemet synts mest kring skolorna, där hundratals munskydd delas ut dagligen. Men Uggeldahl är snabb att påpeka att han inte pekar finger, tvärtom: På sistone har hela skolklasser gått ut på stan med skräpplockarverktyg och rensat gatorna.

Också en del butiker och fastigheter har gått in för egna lösningar.

– Det är fint att se att skolorna själva har tagit en aktiv roll. Det är klart staden ska underhålla gatorna, men till exempel fastighetsägare har också ett ansvar. Därför ska staden och civilgrupper nu jobba ihop.

Kimmo Pyyhtiä är klädd i sin lila studenthalare och plasthandskar. I påsen han bär på skymtar åtminstone ett engångsmunskydd, bland med annat skräp. I cirka tjugo minuter har han och några studiekompisar plockat skräp längs åkanten.

– Munskydd och cigarettstumpar finns det mest av. 

Pyyhtiä och tiotals andra teknologstuderande i Åbo har slagit ihop sig för ett gemensamt, och coronavänligt, städevenemang.  

Alexandra Granberg
Kimmo Pyyhtiä studerar vid Åbo universitet. Foto: Alexandra Granberg

Rita Ojaniemi, ordförande för studentföreningen Nucleus ry vid Åbo universitet, står bakom evenemanget. Städupptåget är ett sätt att ge synlighet till de sex finsk- och svenskspråkiga teknologföreningarna i Åbo, säger hon.

– De flesta Åbobor tycks inte veta att vi finns till. Med det här evenemanget vill vi dels lyfta fram föreningarna, dels vill vi visa studerande i ett positivt ljus.

Städupptåget pågår i sex timmar, från klockan 12 till 18 på skärtorsdagen, så att studerande kan droppa in och ut längs med dagen, och röra sig i mindre grupper.

skräp i en plastpåse Alexandra Granberg
Munskydd och cigarettfimpar var bland de vanligaste fynden. Foto: Alexandra Granberg

Trots att munskydden är mest synliga i stan just nu, är det grönområdena utanför som oroar Uggeldahl mest.

– När nu sanden förs från gatorna till förvaringsområden dyker munskydden upp överallt. Tidigare när snön röjdes och fördes till snöavstjälpningsområdena utanför stan såg man också de ljusblå munskydden överallt.

– Vanligtvis brukar det vara hundbajset som folk stör sig på under vårvintern, men den försvinner ju. Munskydden blir ett långsiktigt problem som stannar i naturen länge.

Alexandra Granberg
Teknologer i Åbo plockade skräp på skärtorsdagen. Foto: Alexandra Granberg

De flesta munskydd som skräpar ner gator har hamnat där i misstag, tror Uggeldahl, trots att de säkert också finns de som slänger dem med flit.

– De väger så lite så de flyger lätt med vinden, och så får fåglar enkelt tag i dem.

Oberoende vill Uggeldahl påminna om att munskydden också kommer med en viss skyldighet.

 – När du själv är den som städar inser du hur dumt det är att skräpa. 

Inom de närmaste veckorna ska stadens arbetsgrupp komma fram till några praktiska lösningar. Nya korgsopkärl är bland annat på förslag.

Så använder du munskydd

Tvätta eller desinficera händerna innan du tar på dig ett munskydd, efter att du rört vid det, och efter att du avlägsnat det.

Se till att munskyddet sitter tätt mot ansiktet och att det täcker munnen, näsan och hakan.

Rör inte munskyddet och dra inte ner det under hakan eller upp på pannan.

Återanvänd inte ett använt munskydd.

Efter användning, släng engångsmunskyddet direkt i soporna. Lägg det återanvändbara tygmunskyddet i en plastpåse eller direkt i tvättmaskinen.

Tvätta tygmunskyddet i 60 grader efter varje användning. Det går också bra att koka det i fem minuter i vatten med en liten mängd tvättmedel.

Källa: THL

Dela artikeln

4 kommentarer: “Munskydden skräpar ner Åbos gator – ”De blir ett långsiktigt miljöproblem”

  1. Göran Ek skrev

    Saku Kallio
    Bacill, vad är det för barnspråk? Dessutom så är SARS-CoV-2 (Corona) ingen bakterie, utan ett virus som är mycket mindre än en bakterie och mindre än vad ansiktsmasker (även FFP2) filterar. Visst maskerna MINSKAR spridningen OM de används rätt, vilket som är meningen med dem. Men t.ex FFP2-maskerna är inte gjorda för att skydda mot virus, används för t,ex dammiga arbeten och när man målar då när man inte behöver gasmask.
    Bara att kolla hur många bär maskerna så är de till ingen nytta, och för att inte ens tala om visiren. Skulle maskerna verkligen fungera så borde länder med masktvång ens för att gå ut med hunden vara fria från pandemin.

    Men gällande masker som plastkräp så borde det verkligen vara skatt på maskerna och bättre kontroll på vad som säljs, för vissa importmasker irriterar huden eller luktar kemikalier. Det är svårt att få tag på inhemska masker. Kommer att använda tygmask oberoende hur dåliga de än är, för de än minst lika bra som billiga masker som inte duger ens för medicinskt. Behöver man flera för att byta så har man dem i rena plastpåsar och tvättar dem hemma. Handhygien och avstånd har jag och många andra klarat sig med hittills. Har märkt att vissa med mask kan vara väldigt närgångna som om de tror att de är skyddade. Tydligen svårt att fatta när något är potentellt farligt är så litet att man behöver ett bra mikroskop för att se det.

  2. Saku Kallio skrev

    Nej Göran.
    Otroligt många undersökningar av maskerna har visat att engångsmasker varit många gånger bättre än tygmaskerna att filtrera bort de skadliga covid-19 bacillerna.

    Sen ännutill att de flesta inte vet/kan/bryr sig, hur de ska hantera tygmaskerna efter användning.

    Det är så enkelt att lägga tygmasken i fickan och ta på den igen när man går in i nästa butik. Det här händer såklart också med engångsmaskerna, men oftast blir de just det, engångs…

  3. Göran Ek skrev

    Vart försvann tanken på miljön och minska användningen av plast och dessa masker är till stor del tillverkade av plast? Dags att införa en skatt på dessa masker, särskilt på undermåliga kinesmasker. En återanvändbar tygmask är minst lika bra/dålig som dessa masker som INTE är gjorda för medicinskt bruk.

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter

Blågröna alger

Nytt forskningscenter vid Åbo Akademi satsar på högaktuella marina frågor

Höga halter blågröna alger i Nagu

En av Rinkis återvinningsstationer.

Det ska bli lättare att sortera plast – här finns regionens nya insamlingskärl

Östersjön mår fortfarande dåligt – liten ljusning är ändå i sikte

Två unga kvinnor på en scen, kvinnorna uppträder på Östersjödagen i Åbo. I bakgrunden ser man människor som tittar på kvinnornas uppträdande.

Kommunerna förbereder sig för Östersjödagen – så här ser programmet ut

Sopor sorteras av eprson i skyddsdräkt.

Mer kläder i blandavfallet – snabbt mode tros vara boven

traktor sprider ut ämnen på åker

Område i Egentliga Finland blir testområde för miljöprojekt – ska hjälpa bönderna att minska sina fosforutsläpp

En man som håller i en snok.

Hotade hasselsnoken trivs på Åland – oklart hur stor populationen är

Cyanobakterier vid en strand

Bakterieblomningen fortsätter i Skärgårdshavet

Fallfrukt i stort kärl

Frustrerad på fallfrukt? Så här kan du göra dig av med den