SPT 07.02.2021 07:00

På Busholmen i Helsingfors reser sig en byggnad som är unik för Finland. Kontorsbyggnaden har en fasad som är byggd helt i trä och vetter mot havet. Bakom stora glasfönster välver sig enorma träkonstruktioner i taket i entrén.

Janne Saarinen som leder projektet är ivrig över att de anställda på spelföretaget Supercell snart kan flytta in i kontoret som finns i träkvarteret Wood city, ett unikt exempel på vad träbyggande i Finland kan vara. Processen har slukat närmare fem år, och nu är det äntligen dags att skörda frukterna.

— Läget var viktigast, men sedan intresserade vi oss för ett nytt sätt att bygga och ville absolut vara med. Vi är glada över att kunna vara föregångare i träbyggandet i Finland.

Det råder ingen brist på trähus i Finland. Tvärtom – många bor till och med i trähus utan att veta om det. Otaliga hus med tegelfasader har stommar av trä. Därtill är de flesta småhus gjorda av trä. Situationen är en helt annan när det gäller höghus och offentliga byggnader med trä som huvudmaterial.

Höghus och kontor i trä är framtidens byggande – men det finns hinder, säger tre experter som intervjuats för den här artikeln.

Historiska kvarlevor

Det tar tid att få en förändring till stånd inom en stor bransch och flaskhalsarna som hindrar det storskaliga träbyggandet från att slå igenom är många. Det säger Petri Heino som är chef för programmet för träbyggande vid Miljöministeriet.

— Allt styrs av historiska handlingsmodeller. Utbildningssektorn, ekonomiska resurser och olika system för hur höghus ska byggas har alla format ett system där betongen dominerar i höghusbyggandet.

I den här artikeln intervjuas också Katja Lähtinen, forskningsprofessor vid Luke, och Pekka Heikkinen, professor i träarkitektur vid Aalto-universitetet. Alla tre är experter på trä, men ser på saken ur olika synvinklar.

Under 1950–1970-talet marginaliserades träet. Då skapades ett regelverk som gynnade betongbyggande samtidigt som träet stämplades som ohållbart och brandfarligt.

Under de senaste åren har många av de regleringar som höjt priserna på träbyggen avskaffats. Ändå krävs fortfarande till exempel dyra sprinklersystem i trähus som har mer än två våningar. I betonghus krävs inga dylika system fastän inredningen orsakar större brandfara än själva väggarna.

Det här är enligt experterna ett exempel på system som ger andra material en konkurrensfördel jämfört med träet.

Forskning från 2016 visar att det finns gott om stötestenar när det gäller byggande i trä. Det finns inte tillräckligt kunnande för att träbyggandet ska kunna ske effektivt. Ekonomiska aspekter spelar också in i val av material.

— Det är besvärligt att väldigt få har erfarenhet av att bygga i trä, samtidigt som det kostar att öva sig. Ingen vill ha en dyr byggnad om den inte har element som är något alldeles extra, säger Pekka Heikkinen vid Aalto.

Det största problemet finns ändå i attityderna, visar undersökningen.

Hårt motstånd

Under arbetet med den här artikeln framkom också att vissa i branschen skulle lobba för betongen för att det ligger i dess eget intresse, med bästa broder-mentalitet och bastuklubbar. Bland dem som studerat på 1980– och 1990–talen finns inte träbyggande i systemet vilket leder till ett motstånd mot att lära sig nytt.

Enligt Petri Heino är träet som byggnadsmaterial hårt motarbetat bland en del av dem som bygger i städerna.

— Det finns tvivel, hotbilder, ett motstånd mot förändring och en förminskande attityd. Man vill undvika ansvar och risker.

Förändringen har börjat, men byggföreningar som är specialiserade på betong upprätthåller en skeptisk attityd. En rädsla för att tvingas till investeringar kan enligt Heino bidra till motståndet.

— Det är en stor investering att börja med en helt ny teknologi.

Experterna efterlyser nya aktörer inom byggbranschen. Det kan ändå vara svårt för nya att komma in eftersom kommunerna helst anlitar aktörer de redan känner.

Inte bara wow-faktor

Det talas mycket om det offentliga träbyggandet, det får politiskt stöd och kommunerna har med träet i sina strategier. Enligt Petri Heino syns träet ännu inte tydligt på en konkret nivå i byggandet.

— Kommunerna måste sätta upp mål för sitt träbyggande och jobba hårt för att nå dem. Den offentliga sektorn måste vara en motor så att staten når ut till kommunerna.

Ofta finns det stora visioner om att bygga i trä, men de förändras när de når planeringsskedet, säger flera av experterna. Det här skedde när man byggde centrumbiblioteket Ode i Helsingfors – den ursprungliga planen bestod i mycket högre grad av trä än slutresultatet.

— Om man satsar miljoner på ett projekt tar man helst inga risker. Jag förstår att stora projekt är tungrodda men det är synd att man inte vågar satsa, säger Pekka Heikkinen.

Katja Lähtinen talar om ett enormt kliv som träbyggandet tagit under de senaste fem åren.

— Inte bara som pilotprojekt eller kuriosa, utan som ett helt vanligt material bland alla andra, säger Lähtinen.

När det gäller offentliga träbyggnader och kontorsbyggnader syns en ny miljömedvetenhet. Kommuner och företag vill gärna visa att de är måna om miljön och låter en träbyggnad symbolisera det.

— Kommunerna vill vara föregångare i en hållbar urbanisering, säger hon.

Då man bygger höghus är situationen en annan. Ofta eftersträvar man ingen wow-faktor eller hållbar image. Speciellt i hus med ägarbostäder väljer man ofta andra mer beprövade material framom trä.

Människor köper inte väggar, säger hon, de köper levnadsstandard. Och därför ska träet inte vara ett självändamål när höghus byggs för ägande. Här gäller andra premisser och det mer traditionella alternativet tenderar att vinna.

— Man väljer hellre att ha det bekvämt och bra, man ser till egenskaperna i stället för byggnadsmaterialet, säger Katja Lähtinen.

Ett material som andas

Trä har fördelar som är vetenskapligt bevisade. Det andas. Människan trivs i trähus. Själva byggprocessen med det lätthanterliga träet är smidig. I vissa fall kan nästan färdiga konstruktioner i ett sent skede av processen flyttas till sin slutgiltiga destination. Därtill tycker många att trä är vackert. Det absorberar fukt och isolerar väl.

Träet är till sin fördel också på byggnadsplatsen: det är enkelt att hålla ordning och bullernivån är låg.

Och så miljötänket, förstås.

Pekka Heikkinen, professor i träarkitektur vid Aalto, säger att miljömedvetenhet är den enskilda faktor som får många att välja trä som material. Men miljöaspekten är inte entydig – fastän träbyggnader fungerar som kolsänkor beror mycket på virkesindustrin.

— Man måste se på processen som en helhet, säger Heikkinen.

Träbyggandet har en viktig roll när det gäller att främja bioekonomi, eftersom man genom att utveckla användningen av trä kan utnyttja skogarna på ett hållbart sätt, enligt Miljöministeriet. Att se till träets hela livscykel kan göra klimatavtrycket mindre.

En tredjedel av växthusutsläppen uppstår i byggsektorn. Finland har nationella mål för offentligt träbyggande som ska sänka utsläppsnivån. Målet är att nästan hälften av alla nya offentliga byggnader ska vara gjorda av trä år 2025.

Träbyggandet gör det också möjligt att bättre utnyttja cirkulär ekonomi.

— Byggbranschen behöver också förnyas ordentligt när det gäller cirkulär ekonomi, säger Heino.

I nuläget river man 30 år gamla hus vars beståndsdelar inte går att återanvända, för att sedan bygga nya betonghus i deras ställe. Heino menar att de stora koldioxidavtryck som skapas kunde undvikas genom att tänka annorlunda.

Det finns exempel runtom i Finland: Slottsfältet i Åbo, Kvarnbäckens trähusområde i Helsingfors och området Vuores i Tammerfors. I Korsholm i Österbotten har kommunen satsat stort på träbyggande. Men Finland behöver också större projekt.

— Finland saknar ikoniska flaggskeppsprojekt, säger Heino.

Om betongen skulle komma ut på marknaden i dag är han övertygad om att ingen skulle vilja ha den.

— Om man utmanar det dominerande sättet att göra saker på måste man bevisa mycket innan man lyckas vända skutan.

Stark signal

Träbyggandets framtid är tydlig när man ser på Wood city som reser sig på Busholmen. Taket i entrén är ett bra exempel på hur träet används, det är i sig ett konstverk som respekterar materialet. Här finns också en kontrast mellan betong och trä.

Katja Lähtinen ser projektet som exceptionellt – speciellt i hur det kombinerar kontoret med olika tjänster på ett kreativt sätt. Materialet får synas men har inte huvudrollen.

Pekka Heikkinen säger att det är en stark signal att bygga ett kvarter av trä mitt i Helsingfors.

— Det är en stark markör för hurdant träbyggandet kan vara, säger han.

Finländsk träarkitektur är av hög standard också internationellt sett, och experterna tror på dess framtid trots den tröga förändringen.

— Jag har en feeling att vi kommer att övervinna hindren, säger Pekka Heikkinen.

Elsa Kemppainen/SPT

SPT
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln